Teknik på min VFU Förskola

Det står i Läroplanen för förskolan Lpfö98, Reviderad 2010, att ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap”. Lpfö98 reviderad 2010).  Jag ska skriva flera exempel som beskriver hur det ser ut på min VFU plats.

Miljön på min VFU förskola är väldigt skapande.  Barnen håller på med att skapa, rita, måla och bygga varje dag.  Det finns mycket donerade föremål som skokartonger, toarullar, glasspinnar mm som barnen kan använda för att konstruera allt möjligt.  I ateljén finns det papper i olika färger och olika storlek, lim, vattenfärger, kritor, färgpennor, och olika typer av saxar.  Både pojkarna och flickorna väljer att skapa någonting därinne när de har frilek.

I det stora lekrummet finns det mycket byggmaterial som GeoMag, kulbanor, lego och andra leksaker som lockar barnen att bygga upp stukturer och ta isär dem om och om igen.  De pusslar, läser och lyssnar på böcker på skivor med hjälp av vuxna.   Eftersom en av förskolläraren är Montessoriutbildad, finns det några Montessori föremål också som cylinderblock och sandpappers siffror och bokstäver. 

Ute på lekplatsen har barnen två stycken sandlådor med olika tillbehör.  Ett klätterställe ge möjligheter att använda motorik och även fantasi.  Gungan, cyklarna och vagnen är också väldigt populära.

Men det är under vardagliga rutiner när jag ser lärarna använda teknik i förskolan mest.  När barnen kommer in i förskolan finns det krokar, hyllor och korgar.  Alla barn har var sin plats att hänga och ställa upp sina kläder.  Klädsystemet är tillverkat av någon annan, men används av alla.

Vid samlingen ser barnen almanackan och tillsammans säger datum och dag. Ett barn drar ner den nummer lappen som står först så att nästa datum visas.  Barnen lär sig hur ett datum följer efter ett annat.

 Vid matbordet har alla bestick som måste användas.  Lärarna arbetar varje dag med att barnen ska använda sina knivar på rätt sätt.  Alla barnen måsta prova först innan en vuxen hjälper till.   

Det här är tre exempel på vardagliga rutiner som Ginner & Mattsson menar när de skriver ”Teknik är allt det människan sätter mellan sig själv och sin omgivning för att uppfylla olika behov samt de kunskaper och färdigheter hon utvecklar och förvaltar i denna problemläsande process.” (Ginner & Mattsson, 1996). Det är på detta sätt lärarna försöker lära barnen kultur och hur det fungerar i det här landet.  Lärarna använder teknik när de uppmuntrar barnen att ta hand om deras kläder, tala om vad det är för datum och lära dem att använda bestick vid matbordet.   

Referenser

Ginner & Mattsson. (1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur AB.

Skolverket (2010). Läroplan för förskolan, Lpfö98,reviderad 2010. Stockholm: Fritzes.

/Kimberly Mikszath Grupp 4b

Sökord inför exkursion

Sökord inför exkursion

Kalkälskande växter

En annan term för kalkälskande växter kan vara basofil, kalkälskande växter är beroende av en kalkhaltig miljö. Kalken i sig påverkar inte egentligen växterna men gör så att jorden runt omkring får en annan näringsflora, exempelvis surhetsgrad. 

I våra marker så är vattnet ofta ganska surt, men om det finns mycket kalk så stiger pH-värdet. Många av de kalkälskande växterna är omtyckta av insekterna av de anledningarna att de har god nektar och för att bladen och stjälkarna är ett bra ställe för insekterna att lägga sina ägg.

Lönn, ask, en, brudslöja och tulpan är exempel på kalkälskande växter, och även gräs som blir friskare och kraftigare av kalket. Kalkning ger en jordstruktur som är luftigare och bättre och det bidrar till att växterna mår bra. De flesta köks- och trädgårdsväxter trivs bäst i en jord som är neutral, med ett pH-värde som ligger runt 7 eller något över. Om pH-värdet i marken blir lågt och marken försuras så vantrivs många växter. http://www.malmo.se/download/18.4ecfe75e1245d916760800030392/Klagshamnsudden+090508.pdf

Funbo plantskola har en hemsida där man kan läsa om vilka växter som älskar kalt, exempelvis, bok, alm och lönn. http://www.funboplantskola.se/meny/lathunden/kalk.htm

Landhöjning

Under istiden var norra Europa täckt av ett 2 till 3 kilometer tjockt istäcke. Inlandsisens tyngd tryckte ner jordskorpan, och när isen smälte strävade jordskorpan efter att återta sitt ursprungliga läge – landet höjde sig. Denna landhöjning pågår än idag.

När inlandsisen smälte täcktes stora delar av den nedpressade jordskorpan av havet. Den högst belägna strandnivån efter istiden kallas Högsta Kustlinjen (HK). Allra högst, ca 286 m över nuvarande havsnivå, ligger HK vid Skuleskogen vid Ångermanlandskusten. Därifrån sjunker HK både norrut och söderut samt mot inlandet. Längst i söder ligger HK nära nutidens kustlinje. Områden som tidigare legat under havets nivå har successivt "lyfts" över havsnivån.

Det finns en karta som visas den Högsta Kustlinjen här https://www.msb.se/sv/Forebyggande/Naturolyckor/Skred-ras-och-erosion/Varfor-intraffar-skred-och-ras/Landhojning/

Eftersom istäcket var mäktigast i Skandinaviens centrala delar är landhöjningen störst där. Idag höjs jordskorpan årligen ca 2 mm i Göteborgstrakten, ca 4 mm i Mälardalen och ca 9 mm i Norrbottens kustland. I södra Skåne sker idag en landsänkning med ca 1 mm/år. Landsänk­ningen i söder innebär erosion och landförlust.

/Kimberly Mikszath, Grupp 4b

Teknik På min VFU- plats!



På min VFU- förskola jobbar de med teknik så mycket de hinner. Dom har både hammare och såg till barnen som de får spika och såga med, under personalens tillsyn. De får såga och hamra med spikar i både träplankor och stubbar som förskolan har inne på sin gård.

Lpfö89 reviderad 2010 förskolan ska sträva efter att varje barn ”Utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar”(Lpfö98 reviderad 2010) och ”Utvecklar sin förmåga att bygga, skapa, och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap” (Lpfö98 reviderad 2010). Detta syns på min VFU när pedagogerna låter barnen pröva nya vardagliga redskap. Förskolan använder också mycket overhead som barnen använder sig mycket av. Som nu under deras tema pinnar har de använt overhead för att få skugga på väggen så att de har kunnat måla av pinnen. De har även använt den till att måla av snäckskal, men dom har då haft snäckskalet på ett papper på overhead på ett papper för att sedan rita av det. Ginner & Mattsson,1996 skriver att ”Teknik är människans metod att tillfredsställa sina behov genom att använda fysiska föremål” S.21) barnen använder sig gärna utav luppar och förstoringsglas då de undersöker små kryp och detaljer på sina pinnar. Ett av barnen hade inte sett att pinnen som han undersökte hade små ränder på sig när han såg det utbröt han ett glatt rop att kolla va coolt, det är små ränder i min pinne.

Vid ett antal tillfällen har de även använt sig av en projektor för att förstora upp bokstäver och låta barnen skriva egna ord så det kommer upp på den vita duken allt för att barnen ska få lära sig att skriva på dator samt att lära sig hur bokstäver ser ut. De har även använt den till att barnen får göra skuggfigurer. Lärarna har visat hur man kan göra t.e.x en fjäril, en hund, mm med händerna. Tyvärr är den framme allt för lite. (Ginner &Mattsson,1996 skriver att” Teknik är användandet av maskiner, redskap och verktyg.” S.21)

Pedagogerna svarar mycket flitigt på frågorna som barnen ställer. Ibland söker de tillsammans på datorn i fall pedagogerna inte är helt hundra på vad de ska svara, de stöttar barnen i deras undersökande genom att ge dem följdfrågor som t.e.x hur kan du se? Hur många ben har spindeln. Detta går att göra för förskolan har en mycket bra miljö för naturvetenskap och teknik då gården är stor och det finns en liten skog som gör att det går att tittat på insekter eller pinnar med förstoringsglas och luppar samt såga och hamra utomhus. (Lpfö98 reviderad 2010) ”förskolan ska sträva efter att varje barn Utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap”.s.12

Barnen har även jobbat med lera för att forma olika saker. Målet var att få barnen att forma sina pinnar. En del av barnen gjorde olika stora bitar och la upp bredvid varandra för att få form på pinnen, andra bara rullade tills den blev lika lång.

Min slutsats är att min VFU-plats är mycket teknisk inriktad då de låter barnen undersöka flitigt och samtalar. Dom reflekterar barnens frågor som de tar tillvara på. Min VFU plats är inspirerad från Reggio Emilia och fångar gärna upp barnens idéer och arbetar utifrån dessa.

Referenser

Ginner & Mattsson. (1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur AB.

Skolverket (2010). Läroplan för förskolan, Lpfö98,reviderad 2010. Stockhilm: Fritzes,

Av Daniel Strand 4b

Mitt arbete om fenomen gravitation på VFU

Planering: Detta projekt om fenomenet gravitation kommer innefatta ett flertal moment under fyra tillfällen. Projektet kommer att fortsätta i mitt språkprojekt men den delen redogör jag endast kort om i detta arbete. Barnen i projektet är 5-6 år och är en grupp på sex stycken barn.

Första momentet går ut på att intervjua barnen om vad de tror är anledningen till att saker faller ner och inte svävar iväg från jorden och hur de tror att det går till. För att visa vad jag menar med ”falla ner” har jag en fjäder som jag släpper ovanför deras huvuden och frågar dem vad det är fjädern gör. I detta moment presenteras även begreppet gravitation för dem så att de har ett ord att sätta på detta fenomen. I samband med presentationen av gravitation presenteras även Isaac Newton och historien om äpplet han fick i huvudet, som inspiration för barnen. De får även en uppgift som går ut på att påpeka och uppmana gravitationen på ställen eller i händelser de tror att den existerar.
I andra momentet repeterar vi vad gravitation innebär och barnen får för första gången ta del av och lära sig en ramsa med rim som jag själv kommit på:

Isaac Newton var en snubbe,

Som satt på sin stubbe.

Under ett träd han satt,

Med sin lagom stora hatt.

Ett äpple i huvudet han då fick,

Så han hem till sitt gick,

För att upptäcka gravitationen

Han fick av inspirationen. 

(My Reinhold, 2010)

I samband med ramsan får de även ta del av en illustration till ramsan som jag tecknat. I denna illustration står det med små fakta om Isaac Newton. Efter en genomgång av ramsan följer ett exempel på hur man kan tydliggöra gravitationen med hjälp av en jordglob, sugrör och ett äpple (en röd pärla i ett större, genomskinligt sugrör, som kan dras igenom med en fiskelina). Detta förklaras för barnen, genom mig, att gravitation kan man tänka sig är att jorden och alla saker på jorden (massa) har sugrör på sig, och ju tyngre en sak är desto fler sugrör har den. Sugrören ”suger” tag i varandra och den tyngsta som har fler sugrör och starkare ”sugförmåga” drar till sig den andra saken. Att dra i fiskelinan så att pärlan drogs neråt jordgloben tydliggjorde att den lättare massan drogs mot den tyngre. Barnen ska även hoppa upp och ner för att demonstrera att vi (människor) kan lämna marken och ”trotsa” gravitationen med sin egen kraft men att vi dras ner igen för att jordens kraft är starkare, då den är tyngre.  

Tredje momentet går ut på att repetera, läsa ramsan och barnen får förklara för mig (som har glömt vad gravitation var), detta för att de själva ska tänka efter, komma ihåg och öva sig i att förklara. I detta visar de vad har lärt sig. Detta följs upp med att barnen ska få måla och skriva gravitation. De får papper och penna för att få ner på papper hur gravitation går till eller vad det är. Sedan hjälps de åt att skriva GRAVITATION på pappret.

Fjärde momentet går ut på att måla med hjälp av gravitation. Detta gör vi med så kallad marmoreringsfärg. Då har man en plåt med vanligt vatten i och droppar sedan denna speciella färg i vattnet, placerar ett papper på och lyfter upp. På pappret bildas mönster i olika färger. Gravitationen är när färgen droppar ner på vattnet, vilket barnen ska säga vid varje droppe.

Barnens teckningar och målningar dokumenteras och sätts upp på en tema vägg: gravitation. Barnen har även fått beskriva och förklara sina teckningar i text som även den sätts upp i samband med teckningarna.

Syfte: Mitt syfte med projektet är att barnen ska bli medvetna om gravitation och dess innebörd samt förstå hur detta fungerar, i den mån de klarar av. Jag vill även att de ska lära sig följande begrepp: Isaac Newton och gravitation.

Mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn:

• Utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om […] fysikaliska fenomen,
• Utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap (Läroplan för förskola, Lpfö 98, reviderad 2010).

Genomförande av andra momentet: Som nämnt ovan repeterade vi vad vi hade sagt i första momentet och följde upp med att introducera en ramsa om hur Isaac Newton, som är känd för att ha upptäckt hur vi än idag, i stort sätt, förklarar gravitation. När jag först tog fram jordgloben som var full med sugrör skrattade barnen och undrade vad det var. Jag förklarade, som nämn ovan, och barnen fick själva dra i fiskelinan så att pärlan drogs mot jordgloben inne i sugröret. För att barnen inte skulle tror att det var just sugrör som är gravitation visade jag på ett av barnen att det är likadan på dem, fast man inte ser sugrören. De kände på sina kroppar och kom på att det inte heller kändes. De frågade om olika saker om de också ”hade gravitation”. Barnen påpekade för mig att fåglar faller ju inte men då ställde jag frågan: Vad händer om fågeln inte flaxar med vingarna? Barnen svarade ”Då faller den! Då är det gravitation!”. Vi läste ramsan tillsammans flera gånger, hoppade upp och ner och frågade och påpekade gravitation för varandra.

Utvärdering: Jag tycker att projektet har vart intressant att arbeta med och att barnen hade så många och utvecklande tankar bidrog med att de lärde sig. En dag ute på förskolans gård hörde jag ett av barnen säga till ett annat: ”Kolla gravitation! Det är gravitation när sanden rinner neråt… Men vi försöker ju gräva upp sanden ur hålet!”. Detta tyder på att det har förstått vad gravitation är och att det kan ställa till det för dem ibland. Det märktes hos de mindre barnen att även dem hade snappat upp begreppet gravitation och några av dem förstod vad det var (i stora drag). Elfström, Nilsson, Sterner och Wehner-Godée (2008) skriver om hur lärare kan fånga fysikaliska fenomen i barns lek, exempelvis när de gungar på en gungbräda. De skriver om tyngdkraften och om Isaac Newtons upptäckt om jordens dragningskraft (gravitation). ”Tyngdkraften är den kraft som verkar mellan två kroppar som befinner sig på avstånd från varandra” (Elfström et al., 2006. S. 153). Detta förklarade jag med pärlan i sugröret och med barnens egna kroppar samt att uppmuntra dem att se gravitationen där den inträffade extra tydligt. Sugrörs idén fick jag från Lilla boken med stora tankar om naturvetenskap av Peter Moore (2007) i kapitlet om Isaac Newton. Jag anser att syftet med projektet är uppnått i större mån än jag väntat då barnen använder begreppet ständigt, de är intresserade av Isaac Newton, som ofta förekommer i deras lek. Även i mitt språkprojekt framkommer barnens kunskaper om gravitationen då att falla, tappa, kasta och så vidare är centrala händelser i boken som de skriver.

Referenser:

Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L., Wehner-Godée, C. (2007). Barn och naturvetenskap-upptäcka, utforska, lära (5. Uppl). Stockholm: Liber AB.

Moore, P. (2007). Lilla boken med stora tankar om naturvetenskap. Västerås: ICA Bokförlag

Utbildningsdepartementet. (2010). Läroplan för förskolan: Lpfö98 (reviderad 2010). Stockholm: Regeringskansliet.

//My Reinhold, 4b

Vad är teknik och hur syns den på min VFU?

Norstedts svenska ordbok definierar begreppet Teknik som följer: 1. System av avancerade produktions- och utvinningsmetoder som i hög grad bygger på omvandling och utnyttjande av naturens energiresurser. 2. (ändamålsenligt) praktiskt tillvägagångssätt.

Teknik har alltså olika innebörder, vad den används till och hur man kan använda den i olika praktiker. Thomas Ginner och Gunilla Mattsson (1996) skriver i Teknik i skolan om hur tekniken kan användas i undervisning och var den förekommer och hur. Ginner & Mattsson (1996) diskuterar olika definitioner av Teknik och att man inte helt kan bestämma en definition och att definitionen för teknik ändras med tiden (Ginner & Mattsson, 1996).

Ginner och Mattsson (1996) presenterar åtta alternativ att diskutera om teknik. Dessa är:

1. Teknik är användandet av maskiner, redskap och verktyg.
2. Teknik är tillämpad naturvetenskap.
3. Teknik är människans metoder att behärska naturen.
4. Teknik är människans metoder att behärska den fysikaliska miljön.
5. Teknik är människans metoder att tillfredsställa sina behov genom att använda fysiska föremål.
6. Teknik är de metoder som används för att bearbeta råmaterial i syfte att öka dess användbarhet.
7. Teknik är människans metoder att tillfredsställa sina önskningar genom att använda fysiska föremål.
8. Teknik är all rationell, effektiv verksamhet.

Förskolans läroplan: Lpfö 98, reviderad 2010, som i strävandemålen säger att förskolan ska sträva efter att varje barn…

… Tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,

… Utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar,

… Utvecklar sin förmåga att bygga, skapa, och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.

Om jag sätter Ginner & Mattssons (1996) diskussionsvinklar i relation med Läroplan för förskola, Lpfö 98, reviderad 2010 ser jag att i förskolans strävande mål finns det en antydan till det som diskussionerna kring teknik menar, framkommer som en konsekvens av förskolans arbete kring teknik. Detta tror jag beror på att barn på förskolan behöver en grund för ett tänk kring teknik och inte en färdig kunskap om vad teknik är och innebär. Om barnen får en färdig och fullt utvecklad kunskap om teknik är detta ett plus, men det är viktigt att komma ihåg att förskolans mål är strävande mål och inte uppnående mål.

På min VFU-plats arbetar dessvärre inte personalen aktivt/medvetet med teknik, varken i vardagen eller om olika tekniker när det gäller exempelvis skapande. Detta är vad personalen sagt till mig när jag frågat, de påpekar dock att de hade velat arbeta mer med teknik. Jag, som kommer utifrån, ser att förskolan arbetar mer med teknik än de själva tror då de exempelvis presenterar och använder nya material i skapandet relativt ofta, de uppmanar barnen till att utforska och ta reda på olika saker, de visar hur man använder penslar, bestick, böcker, de ställer frågor till barnen om hur de tror att tekniken fungerar och när barnen frågar om något som berör teknik svarar förskolläraren utifrån sitt eget vetande. Jag tycker att en del av barnens intressen och funderingar till teknik och olika tekniker försvinner så vida de inte dyker upp vid matsituationen eller vid samlingar i smågrupper. Ute på gården eller under den fria leken inne på avdelningen tar inte förskollärarna till sig barnens frågor på samma sätt eller tar sig tid att besvara eller stötta barnen i utforskandet. Detta tror jag beror på att miljön inte erbjuder ett tillräckligt smidigt sätt att ta reda på svar och att förskollärarnas kunskaper inte räcker till alltid. Att de inte arbetar särskilt medvetet med teknik, tror jag beror på att förskolans aktuella uppdrag kretsar kring språkutvecklingen och som vanligt att tiden inte räcker till. Detta är synd då jag har märkt ett enormt intresse hos barnen för till exempel hur saker och ting i deras vardag fungerar.

Det senaste intresset hos barnen har tillexempel vart om min diktafån som jag har haft med på VFU platsen, vilket jag och barnen har arbetat lite smått om när tillfälle erbjuds. Barnen har även upptäckt olika sminkmetoder hos människor i deras vardag där jag har försökt förklara sminkningens syfte och olika tekniker med hjälp av papper och penna. Detta, som jag såg som ett ypperligt tillfälle för lärande, avisade de andra förskollärarna då de ansåg att smink inte var ett lämpligt ämne för små barn. Detta håller inte jag med om då tekniken och syftet till att vissa människor sminkade sig var centralt och inte att förändra barnens utseende.

Det viktiga tror jag är för min VFU-plats är för förskollärarna att få upp ögonen för vad barnen efterfrågar och är intresserade av samt att försöka få in teknik i detta, även om det kanske är riktat mot språk. Att medvetengöra tekniken och visa barnen, med sitt eget intresse, att teknik är viktigt. Detta kommer, tror jag, resultera till att barnen utvecklas till teknik-tänkande och användande människor!

Referenser:
Ginner & Mattsson. (1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur AB.
Göteborgs universitet. (2003). Norstedts svenska ordbok. Göteborg: Norstedts Akademiska Förlag.

//My Reinhold, 4b

Teknik på min VFU Förskola!

 Teknik på VFU förskola!

De lärandemiljöer som finns och stödjer barns lärprocesser till teknik är olika beroende på individen. Men förenklat kan jag tycka att miljöer som barn medverkar i samt när barnen möter på olika sorters teknik. Teknik går att finna inom hem, samhället samt i förskolan. I boken Teknik i skolan finns det beskrivet att vikten är vi skapar nyfikenhet för tekniken och samt att det diskuteras av Ginner och Mattson(1996) diskuterar. Ginner har haft sitt fokus på är att göra flickor mer intresserade av teknik, men jag tänker att det faktiskt inte enbart är genusfråga riktad mot flickors intresse för teknik över lag, det är en genusfråga riktad mot pojkar. Det är fortfarande en hel del som bara tar för givet att pojkar är mer intresserade av teknik än flickor, och utifrån detta för jag frågan, Vad sänder det ut för signaler till de yngre barnen som är i förskolan? Bara för att det brukar vara pojkarna som har varit mera intresserade för tekniken, kan vi inte bara ta det för givet att det ska vara så nu.  Flickor kan också ha intresset för tekniken. Det är därför avgörande att vi som verkar i förskolan ser till vad individen har för intresse med mera.

Teknik aspekten som finns är något som enkelt förknippas med elektriska saker som exempelvis mobil, dator och hemelektronik. Ginner och Mattson (1996) menar att teknik är problemlösning samt att: ”Vi har en mängd teknik omkring oss, men tar den ofta för given och lägger knappt märke till den.” s, 16). Ginner och Mattsson (1996) menar att teknik är ”allt” som människan sätter mellan sig själv samt till sin/vår omgivning och att teknik är det vi tillämpar efter den kunskap vi har inom ämnet. Författarna beskriver hur naturvetenskapen ställer frågan om varför något är som det är och att frågan inom tekniken är hur man får det att fungera.

Den teknik som jag har sett på min VFU förskola är svår att beskriva och finna ord på. I grund och botten menar jag som citatet ovan att nästan allt runt omkring oss är teknik och att vi tar den för given att vi inte ser den.  På min VFU förskola finns det olika material på förskolan som ger barnen möjlighet till att utveckla sin teknik. I den inre miljön på förskolan finns olika typer av konstruktionsmaterial och dessa är byggklossar, lego och tågbana. Barnen får med hjälp av detta material möjlighet till att både konstruera och plocka isär vilket Ginner och Mattson (1996) menar är grundläggande principer inom tekniken.

Barnen har dockvagnar som de ofta leker med på olika sätt.  Barnen brukar bland annat lasta saker i dem för att kunna få med sig så mycket som det bara går utav leksaker ska som möjligt. Denna teknik kan vissa på att barnen tänker på olika problemlösningar. Problemet som kan uppstå är att barnen måst lära sig om hur mycket grejer som går att lasta i vagnen, utav att det blir för mkt och när barnet/en har kommit på hur mycket saker som går i vagnen har de nått problemlösningen. En annan sak som har med teknik att göra kan var när barnen ska ta på sig sina kläder, just genom detta tänker jag på att kläderna är gjorda av olika material/textiler som är skapta för olika ändamål, vissa kläder ska släppa igenom luft, för att barnen inte ska blir så varma. Medan andra kläder är skapta och tillverkade för att stå emot när det är dåligt väder ute. Om vi ser till när vi ska stänga jackan får vi använda oss av dragkedjor och dem klassas som teknisk uppfinning som hjälper oss att stänga igen våra kläder.
Utemiljön finns det staket runt gungorna och för att klara av att gå där måste barnen tillämpa en sorts teknik. Samt så har de en stor kulle som barnen kan gå uppför och nedför även här måste barnen tillämpa en viss teknik för att kunna gå i kullen. Även att klara av att cykla på cyklarna som finns måste barnen ha den rätta tekniken. Något som används flitigt utav barnen där jag är just sandlådan som också kan ses som en teknik pryl, då spaden som barnen använder sig av är ett redskap som ska underlätta för oss.

Så teknik med just dessa ögon är så mycket mera än bara de tekniska prylarna så som kamera, datorer med mera. Det gäller bara att öppna upp ögonen och se tekniken ur det rätta perspektivet, vilket gäller både mig och personalen som verkar på förskolan. Det kanske inte alls är vanligt att vi tänker på att teknik är just det som finns runt omkring oss och att vi möter på den flera gånger om dagen. Det gäller som sagt att vi öppnar upp just de ögon och ser de sakerna, för att sedan förmedla det till barnen, föräldrar och personal.

Referenser!

Ginner, T. & Mattsson, G. (red.) (1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.

Av Sandra Grupp 4a

Rullstensås – En rullstensås eller grusås som det även kallas är isälvsavlagring som sträcker sig som en lång rygg och har bildats av smältvattenssediment från en glaciär eller en inlandsis under istiden. Det finns två grundtyper av rullstensås detta beroende på om isälvstunnlarna mynnar ut i en över(Supraakvatiska rullstensåsar) eller undervattenmiljö (Subakvatiska rullstensåsar.) Rullstensåsarna består av avrundade och vattensorteradestenar, sand och gruslager, rullstensåsen är en av Sveriges vanligaste isälvsavlagring. Åsar under högsta kustlinjen är ofta stora och kan vara uppåt 25 mil långa.

Rullstensåsar är en av vårt lands viktigaste naturresurser. Materialet i åsarna är eftertraktat i olika syften, exempelvis. vägbyggnationer, hela vår moderna samhällsstruktur har byggts upp tack vare naturgruset i våra åsar och deltan vilket har medfört att mycket av åsmaterialet runt de större städerna har brutits ut. Denna naturresurs är på väg att ta slut i många av våra kommuner vilket har bidragit till att det idag övergått till ballastmaterial(krossberg) som ett alternativ istället.

En annan resurs som våra rullstensåsar bidrar med är vårt dricksvatten. Vårt lands största grundvattentillgångar finns nämligen i de större isälvsavlagringarna vilket bidrar till att många kommuner i Sverige använder i varierande grad åsarnas vattenmagasin för vattenförsörjning.

En av Sveriges längsta rullstensås är Badelundaåsen, den sträcker sig mellan Nyköping och Siljan. I Västra Götaland finns det ett flertal rullstensåsar, området kring falköping (falbygden) är känt för sina forntidsminnen bland annat i form av rullstensåsar. Några av åsarna omkring falbygden är: Smula Ås, Prästgårdsåsen, Västtorpsåsen och Hökensås som ligger i närheten av Tidaholm.  

Referenser:

http://www.ne.se/rullstens%C3%A5s

http://sv.wikipedia.org/wiki/Rullstens%C3%A5s

http://www.geologivagen.se/faktabladomgeologi/isalvsavlagringarglacifluvialaavlagringar.4.49aebab41110298c34b80003486.html

Lundväxter/lundvegetation – Lundar är ganska ovanligt förekommande i Sverige. En lund är en skog som består av ett stort inslag av lövträd som växer på näringsrik mark, typiskt för lundar är att de växer rikligt med högvuxna örter på marken. De träd som kännetecknar en lund är främst ädellövträd som exempelvis. (Ask, Alm, Ek, Lönn, Bok och Lind med mera.)

De växter som trivs i den mycket bördiga marken som är bland lundarna är bland annat. (Underviol, Try, Olvon och Tibast.) I den näringsrika marken som lundar är kända för finns det stora mängder med svampar, bakterier och daggmaskar som snabbt bryter ner de kvistar, barr, löv och vissnande örter som faller ner på hösten. De bryter ner dessa växtdelar till jord vilket gör att näringen snabbt återgår tillbaka till växterna och träden i lundarna. På våren finns det inte mycket kvar av höstens döda växtdelar på grund av det effektiva arbetet som utförts av naturens resurser.

Många lundar är hotade idag i största del är det granen som är ett hot för de kvarvarande lundarna. Granen håller på att tränga sig in på naturlig väg via fröspridning och därigenom gör att lundarna växer igen med gran och allt eftersom dör. Barren i gran innehåller sura beståndsdelar vilket gör att markförhållandena med tiden blir allt sämre och lundväxterna försvinner. Flera hotade svampar är beroende av lundarna och dess speciella jordmån och fuktighet. Några av de svamparna är: Rökpipsvamp, Jordstjärnstryffel och Slöjröksvamp.

Referenser:

http://www.lansstyrelsen.se/uppsala/lundar

http://www.metsavastaa.net/lundartade_marker

/ Elin Jansson