Min planering/genomförande/utvärdering av aktivitet:

Planering:

Detta var tredje gången som vi arbetade med magneter, de tidigare gångerna har vi testat på och känt hur magneternas dragningskraft är mot varandra och hur de attraherar och repellerar. Denna gång valde jag att gå ett steg längre och utforska vad för olika saker som magneten drar sig till och tycker om, detta valde jag att utföra som en ”fiskedamm”.

Aktiviteten kommer att utföras under förmiddagen den 13/3 med de äldsta barnen på avdelningen som jag tidigare valt ut som en grupp. Det är fyra stycken barn som är mellan 2,5 – 3 år, aktiviteten kommer att äga rum vid ett runt matbord som jag tidigare haft som ”magnetbord”. Innan aktiviteten kommer jag att förbereda genom att göra varsina fiskespön till de fyra barnen med hjälp av en blompinne, tråd, klet och en magnet som i detta fall är kroken. Jag lägger sedan på ett blått nät tyg för att få in en havskänsla och fånga deras intresse. Jag kommer sedan att lägga upp olika saker som jag har med mig dels hemifrån och även plockat från avdelningen, saker som de känner igen och själva kommer i kontakt med, (sax, penna, papper, metallhalsband, hårspännen med mera). När alla saker är utspridda läggs ett grönt lakan över sakerna som jag tidigare använt mig av för att skapa lite spänning och få sakerna att bli tydligare, det har även blivit en symbol för magnettemat. Anledningen till att jag lägger på lakanet på sakerna är till största del för att den symboliserar vad vi ska göra men även för att fokus inte ska vara på sakerna med en gång utan på mig.

Jag kommer under aktivitetens gång att börja med att repetera vad vi pratat om tidigare och även visa för dem hur magneterna dras till/från varandra innan jag berättar om vad som är dagens aktivitet och att magneterna även kan dras till andra saker som finns runt omkring oss. Jag ger dem sedan var sitt fiskespö som de sedan ska använda för att fiska upp de olika sakerna på bordet, de sakerna som magneten tycker om läggs i en hög och det andra i en hög vilket vi sedan kommer att prata om varför det blir som det blir.

Syfte: Mitt syfte med aktiviteten var att få barnen till att bli uppmärksammade på att vissa saker tycker magneten om(attraherar) och vissa saker tycker inte magneten om(repellerar). Jag ville skapa en rolig stund för barnen samtidigt som det kan vara ett lärande tillfälle då de upptäcker att magneten bara tycker om vissa saker på bordet.(Metallföremålen)

Mål: Målet med aktiviteten var baserat till tekniken, hur magneten fungerar. ”Utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar.”

(Lpfö98 reviderad 2010, s.12)

Genomförande:

Jag tog med mig tre av de fyra barn som var tänkt skulle vara med på aktiviteten. Det fjärde barnet ville inte vara med utan hade bestämt sig för att hon skulle gå ut som de andra i barngruppen gjorde, vilket jag tog hänsyn till. De andra satte sig på varsina stolar och jag började med att repetera och fråga dem vad en magnet var då en flicka den som tidigare svarat att de finns i himlen sa att det är som leksakstågen. Jag uppmuntrade henne om att magneter finns på leksakstågen och de gör att de fastnar mot varandra. Efter att jag lett dem in på att magneten även kan dra sig till andra saker så berättar jag att vi nu ska ha en fiskedamm och se om vi kan få napp av alla de saker som ligger under lakanet. Jag delade ut fiskespöna och tog bort lakanet så de fick se de olika sakerna. Jag bad dem att ställa sig upp för att underlätta för dem och sa även att de kunde lägga alla saker som de fick napp på sina stolar. Sedan fick de använda sina fiskespön och fiska upp något från bordet. Anna som är den äldsta flickan i gruppen siktade in sig på halsbandet direkt och fick napp, sedan lade hon det på sin stol. Sedan var det Victorias tur och hon försökte med en krita som låg närmast, hon försökte om och om igen sedan använde hon handen och satte fast kritan på kletet och sa förvånat ”Nu fastnade den!!” Jag uppmanade henne till att försöka igen och se om den svarta ytan(magneten) ville fastna på kritan. Hon insåg att den inte ville och lade tillbaka kritan på bordet. Nu var det Lindas tur, hon tog också det som var närmast vilket var en sax, den fastnade direkt och hon ville fortsätta med nästa sak. Jag berättade att det var Annas tur, sedan flöt det på så att alla metallsaker var borta från bordet och alla hade fiskat upp några var. Jag lade sedan ihop alla saker som inte fastande på magneten i en ”hög” på bordet och bad sedan alla att lägga sina saker som de hade på stolarna i en egen hög bredvid den andra högen. Jag frågade sedan varför bara de sakerna som låg i den ena högen fastnade på magneten och inte de andra. De tittade en stund på dem samtidigt som de Linda började plocka i högarna och testa igen med magneten, hon försökte med en plastkniv och jag tog då fram en metallkniv och uppmanade henne till att se vilken som fastnade. Jag visade sedan med besticken och Anna påpekade att den vill bara med den riktiga kniven vilket ledde in till att jag förklarade att den är av metall och det tycker magneten om. Berättade att alla saker som ni fiskade upp är av metall och är sådant som magneten drar sig till. De lyssnade en stund men tappade sedan koncentrationen så jag avbröt när en av flickorna började röra sig ifrån bordet och bad dem hjälpa mig att plocka ihop alla saker.

Utvärdering:

Aktiviteten kändes som en bra och passande aktivitet för barnen då jag valde att sätta leken i fokus och ändå ha lärandet som en grund. För att få med målet och syftet med min aktivitet som faktiskt var att få en förståelse eller i alla fall bli uppmärksammade om magnetens egenskaper och hur tekniken kommer in i vår vardag krävdes en typ av lärande. Lek är något som barnen kommer i kontakt med i allt de gör under dagen och är en central del som vävs in i lärandet. I läroplanen står det att ”barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera”(Lpfö98 reviderad 2010, s.9), vilket synlig gjordes i min aktivitet då min ide var att skapa ett lärande tillfälle utifrån en lek och genom praktiskt arbete fick de möjlighet att utforska och även iaktta varandras handlingar och tankar. Man märkte tydlig skillnad på barnen då den äldre flickan hade lättare för att vänta på sin tur och siktade hela tiden in sig på metallföremålen, som att hon uppmärksammade likheterna på bordet från det att hon plockade upp halsbandet med magneten, att det finns fler saker som har den silvriga färgen. Man märkte även efteråt när jag visade med besticken att hon förstått att magneten bara tyckte om metallföremålen. Detta är en form av lärandeprocess som har byggts upp genom att hon själv har fått testa och kanske även har med sig tidigare reflektioner. Elfström m.fl (2008)inleder sin bok med att påpeka att småbarn lär sig bäst genom att själva få utforska, undersöka och experimentera sig fram till olika saker. De andra flickorna tog främst de sakerna som var närmast dem, och hade lite svårare för att koncentrera sig. Jag tror att tiden kunde vara en faktor till att de blev lite oroliga och fick ”myror i brallan”, meningen var från början att jag skulle ha min aktivitet på morgonen innan frukten som jag tidigare haft vilket jag fick ändra på då pedagogerna bestämt att alla skulle till skogen på morgonen. Jag hade min aktivitet efter skogspromenaden och innan lunchen då flera av dem säkert var hungriga, åldern och mognaden kan även ha varit en bidragande orsak då det faktiskt skiljer 7 månader mellan Anna som var äldst och den andra två flickorna.

Referenser:

Elfström,I.,Nilsson,B.,Sterner,L. och Wehner-Godee,C.(2008).Barn och naturvetenskap-upptäcka,utforska,lära.Stockholm:Liber

Utbildningsdepartementet (1998). Läroplan för förskolan: Lpfö98, reviderad 2010 Stockholm: Regeringskansliet. 

 

/Elin Jansson Grupp 4a

Teknik och naturvetenskap på min vfu plats:

Jag är på en småbarns avdelning där barnen är mellan 1-3 år gamla. På min vfu arbetar de mycket med naturvetenskap och teknik och kopplar sina ”teman” till läroplanen. Nu i vinter/vår har de utforskat och pratat mycket om varmt och kallt, de har fått känna på olika saker som är varma/kalla med mera. Nu arbetar och pratar de om fåglar, hur dem låter ser ut och vad de äter. De har bland annat fått göra varsin fågel i papper och även målat med fingerfärg, lyssnat och kikat med kikare i skogen o s v. De har skogspromenader minst en gång i veckan då de går till skogen som ligger ca.100 meter bort, ibland går de med hela barngruppen och ibland delar dem upp sig, vissa gånger går de även till en park som ligger lite längre bort. Barnen får vidga sina vyer och se olika sorts miljöer.

På min vfu har de inte något speciellt material för att bygga och konstruera utan det är det vanliga byggklossarna och lego som finns och de verkar nöjda med det. Pedagogerna gör hela tiden dokumentationer kring olika saker som händer och kring olika teman som de har. De ser tekniken ur ett mer vardagligt perspektiv och försöker få fram det i sina dokumentationer att tekniken finns runt omkring oss. Exempelvis under måltiderna, då alla barn sitter på vanliga mindre stolar istället för trappstolar, de får själva försöka ta sig upp på stolarna vilket kräver en viss sorts teknik och alla använder sig av olika tekniker, de får sedan själva ta sig mat och när de ätit upp klättra ner från sin stol och balansera sin tallrik som de skrapar av eventuella rester och sedan ställer de tallriken på vagnen. Här utövar de mycket balans och teknik och detta är något som sker flera gånger under dagen. Det är inte alltid man tänker på den enkla tekniken som vi springer på ett flertal tillfällen under dagen. Det gäller bara att öppna våra ögon och se dessa saker för att sedan uppmärksamma barnen på att det är teknik och även föräldrarna.

/Elin Jansson Grupp 4 a

Fakta om mina två ämnen vi ska ha under exkursiondagarna

Istiden !

Istiden är en period i jordens historia som kännetecknas av att stora landområden som är täckta av is. Termen kan syfta på både en nedisning (exempelvis Weichel) samt en längre tidsperiod med flera nedisningar.
Den äldsta och mest kända av istiden inträffade för ca 1 miljard år sedan. Spår av de stora inlandsisar hittar man i form av isräfflor och sediment som har avlagrats i samband med isavsmältningen, ex. morän och varvig glaciallera.
En teori är att om hela jorden har varit täckt av glaciärer under en tidsperiod för ca 650 miljoner har presenterats av en del forskare som förklaring på varför man har hittar flyttblock i namibiska öknen. Teorin benämns Snöbollsjorden (Snowball Earth).

Vad beror glaciationscyklerna på/ Varför inträffar en istid?

Orsaker kan vara att istiden inträffar beror på variationer i styrka och att solstrålar som träffar jorden (något som gäller kortare kalla perioder har kunnat knyta an till antalet solfläckar på solen). Den första att knyta an till istiderna och dess fenomen var den serbiske vetenskapsmannen Milutin Milankovitch som konstaterade det år 1938. Det krävdes dock mer än minskad solfläcksaktivitet för att få en verklig istid skulle uppträda samt att den främsta orsaken var variationer i jordaxelns lutning, något som kan inträffa med jämna mellanrum.

Hur byggs glaciärerna upp?

Vi kan tro att det är kalla vintrar som just orsakar att glaciärerna byggs upp, men det beror snarare på att somrarna är och blir kortare och kortare samt att snön som faller ner under vintern därmed inte alltid hinner smälta bort helt innan nästa vinter faller in.

Istiden i Sverige

Under historiens förlopp har Skandinavien vid ett fler tal gånger varit täckt av inlandsis. De senaste istiderna kallas för Weichsel och började för 110 000 år sedan samt slutade för 10 000 år sedan. I västra Jylland och ögruppen Lofoten i norra Norge var isfria. Isens tillväxt, tyngd och avsmältning har format landet. Moderna människor bebodde sannolikt inte Skandinavien innan istiden, då istiden startade samtidigt med människans utvandring från Afrika.  Då fanns inga spår från tiden före den senaste istiden. Klipphällar har slipats släta och runda den framväxande isen har schaktat grus framför sig. Landet var nedpressat under isens tyngd, men reser sig fortfarande långsamt. Landhöjningen är som störst i norr och långsammare i söder. När isen börjar dra sig undan fick de första människorna en möjlighet att ta de nya landen i sitt anspråk.

Referenser:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Sverige_under_paleolitikum (Hämtad 2012-03-29

http://sv.wikipedia.org/wiki/Istid (Hämtad 2012-03-29).

 

Tappning baltiska sjön!

Östersjöns historia börjar då den skandinaviska inlandsisen, Weichselisen, började smälta bort för ca 18 000 år sedan. Framför iskanten, för ca 14 500 år sedan, och då kom så småningom en enda stor sammanhängande smältvattensjö med sötvatten att skapas det är den Baltiska Issjön. Den hade till en börja med sitt utlopp via Öresund. Den fortgående avsmältningen gjorde att mera vatten tillfördes Baltiska Issjön och för ca 12 800 år sedan föll plötsligt strandlinjen och Baltiska Issjön hade sökt sig ett nytt utlopp.  De nordiska geologer har visserligen tvistat om vart utloppet var beläget och det mest sannolika verkar har varit vid södra Mellansverige i Västergötland.  Sen drog Iskanten sig norrut från berget Billingens nordspets och på detta sätt bildas en förbindelse mellan Baltiska Issjön och Västerhavet öppnades.
I sedimenten (avlagringar och dessa bildas när fasta partiklar sjunker ner genom stillastående vätskor) från den tiden fanns det inga tecken på att saltvatten trängde in i Baltiska Issjön, vilket kan betyda att förbindelsen bara var ett utlopp från Issjön. De bildades en landförbindelse i söder mellan Sverige och kontinenten som måste vara för att underlätta invandring av människor djur och växter.

De varmare klimat som pågått sen isen började smälta avbröts av en ca 1100 år lång kall period (Yngre Dryas) som möjligtvis är beroende på att de stora mängderna sötvatten störde Nordatlantens cirkulation. Isen täppte igen utloppet vid Billingen och Baltiska Issjöns yta steg igen och för ca 12 500 år sen höjdes Sydsveriges strandlinje.

Inlandsisen som fanns började återigen smälta och Baltiska Issjön fick ett hastigt och snöpligt slut när förbindelsen återigen öppnades från Billingens nordspets. För ca 11 500 år sedan tappades på ett år ca 10 000 kubikkilometer vatten och ytan sänktes med 25 m. Den kortvariga öppningen mellan haven kan spåras i sedimentkärnor på svenska västkusten. Det var slutet för Baltiska Issjön, men dock gick vårt innanhav in ett nytt skede.

Referenser:
Andrén, T. (2003) Baltiska issjön eller hur hela började. [elektronisk]. HavsUtsikt. Tillgänglig: http://www.havet.nu/dokument/HU20031issjon.pdf Hämtad (2012- 03- 29)

Av: Sandra Aspenbäck Grupp 4a.

Hej här kommer fakta om mina två ämnen vi ska ha under exkursiondagarna
Mvh Daniel Strand grupp 4b

Fossil är det Latinska ordet fossus som betyder uppgrävd. det är djur- eller växtdelar som bevarats i typer i sediment eller sedimentära bergarter. En fossilisering kräver att växtdelarna och/eller det omgivande sedimentet mineralisering.

En Fossil kan bli komma till på olika viss

• Skalet eller benmaterialet kan vara fullständigt bevarat, inbäddad i mineraliserat sediment (alltså egentligen inget fossil).
• Det fossiliserade materalet är mineraliserat inuti det mineraliserade sedimentet
• Fossilet är fullständigt upplöst, men har bevarats som ett avtryck i de mineraliserade sedimentet
• Fossilet är fullständigt upplöst, och hålrummet efter detta har fyllts med material som sedan mineraliserats inuti det mineraliserade sedimentet.

Det är ofta så att det är väldigt lite som blir en fossil

De är oftast de hårdaste delarna som blir fossil, till exempel Tänder skal- och skelettrester i djur. Hos växter kan är det mest sporer och fröna som fossiliseras. De yngsta fossilen är omkring 10.000 år gamla.

När endast spår efter en organism påträffas kallas detta för spårfossil. Det kan exempelvis vara kryp- och grävspår eller Koproliter. (avföring) Spårfossil har en egen taxonomisk indelning, helt skild ifrån den som klassificerar organismen som producerade spåret.

De äldsta fossilen på jorden är ca 3,9 miljarder år och är lämningar efter Bakterier, som levde under jordens barndom. För att kunna avgöra hur gammalt ett fossil är kan man ta hjälp av berggrunden . Genom att studera fossil från olika tidsåldrar kan man bland annat förstå tidigare ekosystem på klimatets påverkan på växter och djur. De som arbetar med fossil kallas för paleontologer.

Fossil är viktiga för de visar hur livet kan ha sett ut en tidpunkt, hur livets utvecklats samt jordens klimathistoria.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Fossil hämtad (2012-03-71)

Fossil är rester eller spår av djur och växter som bevarats i olika typer av sediment eller sedimentära bergarter som avlagrats någon gång under jordens historia. Sedimenten kan förbli mer eller mindre lösa, men ofta förstenas de och omvandlas till bland annat lerstenar, lerskiffrar, sandstenar, kalkstenar, tuffer. Fossil kan bevaras på en rad olika sätt beroende på omständigheterna, till exempel som försteningar eller avtryck. Det är oftast de mest motståndskraftiga delarna som bevaras, hos djur till exempel skal, ben och tänder. Hos växter till exempel sporer, frön, blad och stammar.
De mest kända och spektakulära fossilen är förstås dinosaurier, men det finns fossil av nästan alla typer av djur och växter. Fossilen hjälper oss att förstå hur livet sett ut vid olika tidpunkter på olika platser i jordens historia och hur livet utvecklats genom år miljonerna. De gör också att vi bättre kan förstå jordens klimathistoria.
http://www.nrm.se/sv/meny/faktaomnaturen/fossil.321.html hämtad (2012-03-71)

Klapperstenar är mindre stenar som slipats och rundats genom friktion mot varandra vid sjö- och havsstränder.

Klapperstenar är vanligt förekommande i Sverige å som .västkusten de torna upp sig till mäktiga vallar längs stranden, som vid Gotlands nordliga så kallade "stenkust", eller norr om Bygelkrok på nordvästra Ölands, där klapperstensfältet Neptuni åkrar återfinns.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Klapperstenar hämtad (2012-03-27)

Knytnävsstor rund sten i större mängd vid stränder (nationalencyklopedin). hämtad (2012-03-71)

Min planering och genomförande och utvärdering av  mina lärandeprocesser kring magnetism!- Av Sandra Aspenbäck

I min grupp planerade vi var sin aktivitet om fenomenet magnetism/magneter. Genom detta är de ett sätt att vidga våra tankar, om hur vi kan arbeta med barn i olika åldrar samt att vi utgår från samma fenomen nämligen magnetism.
Planering: För aktiviteten placerade jag ut olika material på ”samlingsmattan” som barnen sedan skulle pröva och undersöka. Detta kan exempelvis vara vad som händer när en magnet närmar sig olika saker. Samt vad det är för en kraft mellan dem som gör att vissa vill fastna medan andra saker inte vill det. Det var även tanken att skapa en miljö där barnen kunde koncentrera sig på uppgiften som skulle göras.

Syftet med vårt arbete om magnetism:
Syftet med uppgiften är att barnen ska upptäcka vad en magnet är och hur den fungerar (attraherar och repellerar). Genom magneterna kan barnen, sätta ihop och plocka isär, bygga och konstruera och leka. Vi har även tänkt att barnen ska få gå på en upptäcksfärd om vad som är magnetisk och inte. Vi har valt att använda olika typer av magneter så som tågbanor, magformers och geomag beroende på vad som finns på de olika förskolorna.

I läroplanen för förskolan står det att, "Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap" (Lpfö, 98 reviderad 2010).

Barnen: 2,3- 3,0 år med 5 stycken barn.

Föremål: Stavmagneter, Hästskomagneter, Kylskåpsmagneter
Material: Nycklar, gem, kapsyl, skruv, stearinljus, sudd, penna, legobit,
Sortering av vilka saker som är magnetiska och inte.
Geomag ”kids panel”: Magnet spel, konstruera och bygga olika former med hjälp av magneter.

Genomförande: Vi samlades på mattan i samlingsrummet och pratade lite kortfattat om magnetism. Sen delades magneterna ut. När barnen hade fått sina magneter visste de först inte  vad det var för något eller hur den skulle använda magneterna. Jag pratade med barnen en stund för att det skulle vara trygga i vad de skulle göra. Jag valde att använda mig av stavmagneter, hästskomagneter och kylskåpsmagneter. Jag lade ut föremålen på mattan som skulle undersökas och prövas. Som exempel vad händer när en magnet närmar sig olika föremål. De saker som jag valde att lägga på mattan var nycklar, gem, kapsyl, skruv och stearinljus, penna, sudd, legobit. Sen fick barnen prova och se vilka saker som fastnar och inte. När detta var gjort fick de även sortera sakerna om vilka saker som är magnetiska och inte. Sen fick barnen gå på en upptäcksfärd på avdelningen för att se om de kunde hitta flera saker som är magnetiska. De provade magneten på kylskåpet och på olika bestick och på en lampa fastande den. De upptäckte även att magneten fastnade vid elementet och på vissa stolar som fanns vid matbordet. Det fick även använda sig av en stavmagnet jag placerade ut en genomskinlig platsskiva och barnen fick sedan se vad som hände när man rörde den med magneten. Till nästa gång som gjordes valde jag att göra som jag förra gången, men utvecklade med att det fick prova på att leka med geomag och se vad detta var för något. Jag delade ut materialet till barnen och de fick bygga och konstruera som de själva ville. ( Se mera om lek med geomag i raden nedan).

Lek med geomag: Är ett magnetspel. Det är ett bygg spel som innehåller magnetstavar, metallkulor. Detta spel hade inte barnet sett förut. Så det var första gången barnen fick experimentera med spelet. Men de tyckte och sade att magnetspelet var mycket roligt. Framförallt såg jag att de tyckte att de var spännande att bygga och konstruera ihop de olika stavarna (magneterna).

Mål utifrån läroplanen: Aktiviteten tog jag hänsyn till målet som vi utgick ifrån nämligen 
"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap (Lpfö, 98 reviderad 2010).

Utifrån detta fick barnen själva bygga och konstruera ihop de olika magneterna, de byggde först själva med geomag. Men efter ett tag kom ett barn på att det kunde sätta ihop sina olika konstruktioner. Detta bildade ett ”jätte hus” som barnen kallade det när det blev ett stor bygge med geomag i olika konstruktioner och sammanställningar. De kom även på att de kunde bygga på ”höjden” så att det blev högt med. Barnen fick utforska och upptäcka vad de kunde göra istället för att jag förklarade fick de själva komma på vad de kunde skapa för saker med geomag. De fick möjlighet att själva ställa egna hypoteser för aktiviteten som gjordes i ju med att det fick göra det fick barnen chansen att utveckla sin förmåga och upptäcka magnetism på ett lärorikt och lustfyllt sätt de fick även använda sin kreativitet. Vilket jag tycker blev synligt i aktiviteten med geomag då de själva kom på hur de kunde bygga och skapa olika konstruktioner och former. Jag ställde frågor till barnen under aktivitetens gång om vad de byggde för något samt vad som hände med stavarna när de konstruerade ihop olika saker.

Utvärdering av aktiviteten: Samtalen som sker under aktiviteten som gjordes leder så småningom till att det sker lärande processer. Detta för att barnen under aktivitetens gång samtalade samt imiterade sina kamrater om vad som fastande på magneten och vad som inte fastande.  De visades tydligt vid materialen som inte fastnade på magneten att det inte ens var någon ide att nudda vid pennan eller ljuset för att magneten inte tyckte om det sakerna. Reaktionen som skapade vid de sakerna var ”Nej, nej inte den” Tanken som kan tänkas bildas då var att barnen kände med hjälp av dragningskraften som blev hos magneten när den exempelvis var på väg att nudda skruven eller kapsylen blev stor och när de försäkte nudda den vid suddgummi eller legobiten kände de ingen kraft och i ju med det var det lönt ide att försöka med de materialen som inte var magnetiska.

Det var inte bara barnen som lärde sig något med aktiviteten utan även jag lärde mig mycket när jag observerade barnen och följde deras sätt att handla. Barnen samtalad med varandra under aktivitetens gång och frågande varandra och även mig om vilka saker som var magnetiska, men jag förklarade då att jag ville att det skulle prova och sedan under aktivitetens gång kan vi samtala om vilka saker som är det och inte.
I Hellden (2010) förs det fram att förskolläraren/pedagogen som har aktiviteten ska ställa frågor, men sedan ska vi avvakta med att ge dem svaren, barnen ska själva söka efter vad svaret kan tänkas vara. Han menar att en central poäng är i det meningsfulla lärandet att ge barnen möjlighet till att själva tänka samt att reflektera över sina aktiviteter (Helldén ,2010).

Det som är avgörande är att jag som pedagog skapar dessa situationer så att möjligheter kan fullbordas hos barnen och att de tycker att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker. Aktiviteten som gjordes kan utvecklas till att barnen får chansen att ha magneter eller ”magnetiska spel” i sin vardag och att de får chansen till att utveckla sin kreativitet än mer, för att det finns flera spel som har olika former och konstruktioner.

Förtydligande kommentarer om aktiviteten!
Barnens förförståelse om magneter var från början inte stor eller om de ens hade någon erfarenhet av magneter alls. Den äldsta flickan hade litet hum om vad den kunde göra, men den var främst inom geommag som hon visste att man kunde bygga och konstruera ihop olika saker. Utifrån när jag började med aktiviteten första gången gick vi igenom de olika materialen som jag hade valt att använda. Det var relativt ”lätta” saker som jag hade valt att ha med antingen så skulle sakerna fastna på magneterna eller inte. Detta för att det var första gången som de arbetade med magneter och för att jag ville inte krångla till det för mycket med att de med material som är i mellanläget såsom silvriga föremål som inte innehåller någon metall.

Pratade ni om vilka olika material som fanns i de båda sorteringshögarna?

Jag började med att repetera vad vi pratat om i tidigare samling och även visa för dem hur magneterna dras till eller ifrån varandra innan jag fortsätta med att berätta om dagens aktivitet är. Jag berättade även att magneterna tycker om andra saker som finns runt omkring oss, och att vi sedan ska gå på en upptäcksfrärd på avdelning för at se vart magneten fastnar. Jag placerar sedan ut sakerna på samlingsmattan och barnen får sedan pröva sig fram vart magneten fastnar och inte. De sakerna som magneten tycker om läggs i en hög och det som en inte tycker om i en annan hög vilket vi sedan kommer att prata om varför det så, att vissa saker fastnar och inte.

Upptäckte barnen att Geomag stavarna ibland hade svårt att "fästa" exakt vid varandra?

Ja det blev tydligt att det upptäckte det, men samtidigt kom barnen på att det gick att fästa stavarna vid olika ställen när de byggde sakerna. De var samtidigt klurigt att få fast stavarna precis där de ville samt att när de byggde för nära varandra så tog stavarna tag i kamratens bygge. Vilket till en början inte var populärt då det var mitt och mina stavar . Men efter en stund kom barnen på att det gick att bygga tillsammans och såsmåning om blev det ett ”jätte hus” som barnen kallade sitt bygge.

Frågan som kvarstår är; vad uppfattade du att de lärde sig om magneter och dess egenskaper?

Det som jag uppfattade att barnen lärde sig var vilka saker som magneten tycker om och vilka saker som faktiskt fastnande på magneten samt vilka saker som inte alls ville fastna på magneten. Det blev extra tydligt då en flicka prövade de olika sakerna som fanns och hon tog först de sakerna som var magnetiska de vill säga nycklar, gem och kapsyl, skruv när jag frågade om hon kunde prova om den fastande på pennan blev reaktionen tydligt på att det var inte lönt att prova, jag frågade henne om varför går det inte med pennan, och hon sa att det tycker inte magneten om. Så det visar på en att hon har skapat och fått förståelse på vilka saker som fastnar på magneten.

Utifrån aktiviteten kändes den bra och givande och jag valde att ha fokus på leken genom upptäckande med magneten, men dock ur ett lärande perspektiv. För att koppla detta till vårt mål och syfte var att faktiskt var att få förståelse eller i alla fall få kännedom om vad en magnet var och vad den kan göra för saker och vilka egenskaper som den innehar. Eftersom leken hör till en central del av barnens vardag och är kopplat till flera saker som de gör flera gånger om dagen så kan man koppla samman det med att de lär sig olika saker så att lärandet vävs samman med leken som de erövrar i olika aktiviteter. Det blev tydligt att de mindre barnen kollade in hur de två äldre barnen gjorde med sin magnet och vilka saker som barnen provade. De två mindre visste först inte med hur de skulle göra, men efter en stund prövad de med de olika sakerna som fanns. Genom detta kan man koppla samman aktiviteten med ännu ett mål ur läroplanen och det är att ”barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera”(Lpfö98 reviderad 2010,s 9),

Barnen fick utifrån detta chansen att utforska de olika sakerna samt iakttagelse av varandras handlingar som gjorde att de yngre barnen imiterade två äldre kamrater. Det som blev tydligt är att de två äldre barnen kan ha mött på magneter eller främst geomag flickorna visste vad magneten tyckte om för saker samt hur man skulle bygga ihop och konstruera med geomagen. När det gäller till sakerna som var av metall var det dessa som undersöktes och siktade in sig på dem när de låg flera saker framme på matten som barnen kunde välja emellan var det dom som innehåll metall som blev deras främsta fokus.

De andra barnen imiterade sina kamrater och prövade vart den fastnade, de upptäckte att magneten fastnade på en stol, elementet och på kylskåpet och på en fläkt som stod i hörnet av samlingsrummet, samt att den gick att sätta fast geomag stavarna på lampan. Vidare belys det i boken Barn och naturvetenskap av Elfstöm m.fl. 2008 som tar upp att barn lär sig alldra bäst om de får utforska och undersöka, men också genom exprimetera med olika saker som barnen fick göra i aktiviteterna med magneterna på flera olika sätt.

Referenser!

Helldén, G. (2010) Vägar till naturvetenskapensvärld: ämneskunskap i didaktisk belysning. Stockholm, Liber

Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L. (2008). Barn och naturvetenskap-upptäcka, utforska, lära. Stockholm: Liber

Utbildningsdepartementet (1998). Läroplan för förskolan: Lpfö98, reviderad 2010 Stockholm: Regeringskansliet. 

Av: Sandra Aspenbäck Grupp 4a