Vill nu meddela att vi är klara med vårt bloggande kring naturvetenskap och teknik för förskolan!

Exkursionsdagarna:

Vi har nu haft våra två exkursionsdagar som ingått i denna kurs, den ena var förra tisdagen (8/5) och varade mellan kl.8.15-12. Denna dag blev vi i klassen uppdelade i två grupper, vi i grupp 4 blev avsläppta på det första stället som var Cementa kalkbruk. Vid avsläppet möttes vi upp av Manne som guidade oss runt på området, efter att ha gjort en lång tidslinje tillsammans var det dags att vandra vidare mot Getaryggen, naturreservat.

 Vi kan efter denna vandring påstå att karta är ett ganska bra hjälpmedel då vissa i gruppen valde att vika av mot golfbanan istället, tillslut var alla samlade och vi fick lite kort information och uppgifter som skulle utföras under vadringen på Getaryggen som är en rullstensås.

Den andra och sista exkursionen ägde rum i tisdags (16/5) och var en heldag mellan kl.8.15-16, som tur var hade vi tur med vädret vilket underlätatde en del för oss.
Denna gången blev vi avsläppta på samma plats, Garparör och därifrån gick två grupper i taget bort mot första stationen där Anna-Stina stod och väntade. Här fick vi syn på och även lite information om den klapperstensvall som är en strandlinje från baltiska issjön. Det var sedan dags att gå vidare, på vägen fick vi i uppgift att uppmärksamma och ta kort på tre stycken bokar. Vi kom sedan fram till (Linne) där gick vi runt i hagen och plockade olika växter/blommor. Nu var det dags för den jobbigaste biten på hela vandringen, terräng och skogsvandring som tillslut ledde oss till Johan borta vid Gråmur. Hos Johan pratade vi och diskuterade om barns koppling till naturen med mera innan vi fortsatte vår raska promenad genom billingeleden bort till Manne som denna gången befann sig vid Vallersjön med en motorsåg, vi blev uppdelade i några grupper som alla var förknippade med skog och mark på olika och skulle nu komma på olika lösningar om skogens mark. Station nummer sex var vid Lidens naturreservat på en parkering, här fick vi i uppgift av Anna-Stina att bygga/konstruera två olika kojor, en fyrkantig och en trekantig med hjälp av ett antal kvastskaft och gummiband. Efter lite lunchpaus traskade vi sedan vidare bort mot den sjunde och sista stationen för dagen som var på en äng ovanför Rånna gård/egendom. Med vårat raska tempo var vi tidigt på plats vilket ledde till att vi kunde slappna av i lugn och ro, vilket inte var alls svårt med tanke på den fantastiska omgivningen och naturen.

Besök på Dalenium:

Vi i grupp 4 a (Elin, Jessica, Sandra) valde att besöka Dalenium den 7 maj i Stenstorp eftersom vi hade förhinder med att komma på den tilldelade dagen på Balthazar. Enligt skolverket så finns det 16 olika science center i Sverige från norr till söder, i Västra Götaland finns det sex stycken varav ett är Dalenium i Stenstorp. Science center är en utställnings och aktivitetscentrum där teknik och naturvetenskap står i fokus och ska fånga barnens intresse. Dalenium och dess namn förknippas med Gustaf Dalen som föddes i Stenstorp och blev känd över hela världen genom sina uppfinningar, den största av dem alla var fyren och är den som förknippas mest med Gustaf Dalen.

Tillbaka till vårt besök som skedde under en eftermiddag då det tyvärr inte var så många besökare där, efter att ha pratat lite med personalen om själva Dalenium så gick vi på egenhand runt och tittade, undersökte och läste om olika uppfinningar och fakta om exempelvis kroppen med mera. Några av de stationer som vi testade som ligger på olika avdelningar i huset var kroppen(känsel) och ljusrum, mattegatt (logiskt tänkande, matematik), vattenavdelning, stora hallen, de har även ett rum där de har stjärnhimmelsvisning som de tände upp så vi kunde titta på. Precis efter entrén och den lilla butik som de har så finns det ett rum eller en stor scen rättare sagt där de har sina olika shower som exempelvis lasershow. De berättade att helgerna brukar vara de dagarna där det är flest besökare och även lovdagar, under helgerna anordnar de även barnkalas med olika teman som barnet i fråga valt ut innan, de får sedan vara med och tillverka mjukglass med hjälp utav flytande kväve.

Efter några timmars undersökande så var vi mycket nöjda med vårt besök och kan mycket väl tänka oss att åka hit fler gånger eller till något annat science center, man kände sig verkligen som barn på nytt när man ivrigt gick runt och testade de olika stationerna. Tyvärr hade vi inte med oss någon kamera på besöket.

Ett tips: Gå gärna in på deras hemsida och titta runt, de har en blogg där de skriver om dagarna och olika experiment med mera. http://www.dalenium.com/

Referenser:

http://www.skolverket.se/skolutveckling/amnesutveckling/nt/2.335/2.336/lista-pa-science-centra-i-sverige-1.82527

http://www.dalenium.com/?p=om&u=gustaf

// Elin Jansson, Jessica Vahlund och Sandra Aspenbäck

Besök till ett science center

Den 3e april 2012 besökte jag och en vän Dalénium Science Center i Stenstorp. Ett science center är ett utställnings- aktivitetscentrum med målet att väcka intresse för naturvetenskap och teknik, främst hos barn och ungdomar. Enligt en broschyr från Dalénium vill de genom en blandning av interaktiva stationer, experiment och vetenskapliga shower ta tillvara på besökarnas nyfikenhet, kreativitet och experimentlust. De erbjuder även pedagogiska program och fortbilning för pedagoger vilket jag fann attraktivt som lärarstudent.

Dalénium erbjuder olika ”temabesök” för olika åldrar. Aktuella teman nu är bland annat Bland stjärnor och planeter, Från Magnesia till magnetism och Jakt på lösningen. ”Showerna” som Dalénium erbjuder är bland annat Luftens gaser-gasshow och Under press-tryck show.

Under besöket gick vi runt och prövade det mesta. Vi läste om olika saker och försökte ta reda på och utforska så mycket som möjligt. Vi kunde även se hur barnen fann sig i miljön. Barnen som besökte Dalénium den dagen var där med familjen eller andra släktingar och var i åldrarna 5-12. De flesta barnen prövade på olika stationer och aktiviteter men valde ut en ”favorit” (verkade det som) som de stannade vid.

Det jag fann mig kritisk emot var att det inte fanns någon tillräckligt tydlig ”röd-tråd” inne på Dalénium. När man kom in i första stora kammaren med aktiviteter fanns det lite om rymd och elektricitet, sedan om miljön, sinnena och kroppen vidare in i nästa kammare där det fortsatte om kroppen och lite om miljö och bygg/konstruktion. Ett plan ner var det vatten och energi som stod i fokus och ett plan upp fanns datorer samt ett mini-bibliotek med böcker inom naturvetenskap och teknik. Min kritik mot Dalénium är alltså att det för besökaren kan vara jobbig att ”veta var man är”. Jag uppfattade det som ”Oj! Är det kroppen nu? Eller, vad är det här och vad hör det till?”

En del material inne på Dalénium ansåg jag vara slitet och felplacerade, som till exempel en bräda/pussel som man sak flytta brickorna (utan att lyfta dem) till en viss ordning. Detta satt uppe på en vägg (ej för små barn eller korta personer) vilket bidrog till att brickorna hela tiden flyttade sig automatiskt neråt. Mönstret på brickorna var även avskavt. Jag saknade även en benämning för vad detta var. Pusslet satt även mittemellan ett ”blixtrum” och två cyklar som var kopplade till ett spel på tv-skärmar, hur hörde det hemma där?

Det som jag fann attraktivt med Dalénium var läget i Stenstorp, personalens mottagande samt den historiska charmen. Med detta syftar jag till min egen barndom som spenderades på Dalénium under vissa lov. Det stora periskopet och roboten som serverar läskedrycker finns kvar vilket var väldigt roligt att uppleva igen. Det finns en charm över Dalénium, potential för lärande (om inte motivation för det) och en tillgänglighet som familjer och skolor borde nyttja. Science centers över lag är intressanta och eftersom jag har upplevt en del (Inovatum, Dalénium, Universeum och Balthazar, (även föregångaren till denna)) och har fina lärorika minnen av dessa drar jag slutsatsen att detta gäller alla barn, mer eller mindre. Det krävs mycket för att skapa ett fint minne men dessa Science Centers kan gott och väl vara en bidragande faktor.

http://www.dalenium.com/ 

//My Reinhold

Inför exkursionsdagar:

Geologisk tidsskala/geologiska tidsperioder.

”Geologisk tidsskala är en sammanställning av den tid som har förflutit sedan Jorden skapades fram tills idag.”

Den geologiska tidsskalan sträcker sig över drygt 4,5 miljarder år och är indelade i tre delar kallas Arkeikum (4,6 miljarder år sedan fram tills 2,5 miljarder år sedan). Denna följs av Proterozoikum (2,5 miljarder år sedan fram tills 542 miljoner år sedan). Under denna del i den geologiska tidsskalan bildas en del av Sveriges berggrund, det vill säga urberget. Dessa två delar går ibland under namnet Prekambrium och det enda livet som fanns bestod av enkla encelliga organismer. I den tredje delen i tidsskalan skedde en utveckling av flercelliga organismer, först i havet och sedan på land. Denna del kallas för Fanerozoikum (540 miljoner år sedan fram tills idag).

Fanerozoikum är indelad i eror, perioder och epoker. Fanerozoikum har tre eror:

1.      Paleozoikum (542 miljoner år sedan fram tills 251 miljoner år sedan).

2.      Mesozoikum (251 miljoner år sedan fram tills 65 miljoner år sedan).

3.      Kenozoikum (65 miljoner år sedan fram tills idag).

Dessa eror är sedan indelade i perioderna:

Palezoikum:

1. Kambrium
2. Ordovicium
3. Silur
4. Devon
5. Karbon
6. Perm

Mesozoikum:

1. Trias
2. Jura
3. Krita

Fanerozoikum:

1. Paleogen
2. Neogen
3. Kvartär 

Indelningen av dessa perioder baseras på de fossiler man hittade under 1800-talet. Fossilerna var typiska sedimentära bergarter från de olika tidsperioderna. Gränserna mellan perioderna avgörs till viss del av massutdöenden, exempelvis vid dinosauriernas utdöende vid kritas sista år. Efter dessa massutdöenden tog evolutionen ny fart och nya livsformer utvecklades.

Pangea och vulkanism

Pangea är namnet för den superkontinent som fanns innan jordens plattor delade upp sig till dagens kontinenter. Denna superkontinent bildades i slutet av den geologiska tidsperioden perm då de tidigare superkontinenterna Gondwana och Laurasien drev ihop (ca 250 miljoner år sedan). Man tror att Pangea sträckte sig från pol till pol som ett enorm C, delat på mitten av ekvatorn. Bergskedjor som bildades då Pangea uppstod finns kvar än idag, exempel på dessa är Appalacherna i Nordamerika och Uralbergen i Centralasien. Klimatet på Pangea var till stora delar varmt och torrt på grund av att regnmoln inte nådde tillräckligt långt in mot landet. Detta påverkade djur- och växtlivet på Pangea.

En vulkan är ett resultat av en öppning i jordskorpan, då vår planet består av stora plattor som rör sig och bidrar detta till öppningarna eller sprickor i jordskorpan där het magma kan tränga upp, smälta bergarter, från jordens inre och stelna till lava vid lägre temperaturer. När magman når markytan eller havsbottnen klassas det som ett vulkanutbrott och det är då magman blir lava. Vulkaner kan delas upp i två olika kategorier: de som har explosiva förlopp och de som bara rinner ut över omgivningen. De flesta vulkaner finns på havsbottnen och kan ibland bilda öar. Exempel på dessa är Hawaii-öarna.

En vulkan som inte har haft utbrott på 10’000 år klassificeras som slocknade och kommer (troligtvis) inte få utbrott igen. Vulkaner kan vara vilande (ingen aktivitet) eller aktiva (nästan konstanta utbrott eller utbrott tidvis). Det finns olika typer av vulkaner och de är:

Konvulkaner ”kastar” ut en mängd heta stenar som lägger sig runt om vulkanen och bildar en kon runt vulkanens krater. De allra flesta konvulkaner får endast ett utbrott och de kan bli mellan 30-400 meter höga.

Sköldvulkaner bildas av löst flytande lava som breder ut sig utan att bilda några höga toppar. Detta resulterar i att vulkanen sprider sig över landskapet. Island och Hawaii har många sköldvulkaner.

Stratovulkaner byggs upp av trögflytande lava, aska, ”lavabomber” och stenar. Magman tränger ibland ut genom sidorna på vulkanen som även sprutar ut stora mängder av aska.

Supervulkaner är stora nog att förändra utseendet på hela kontinenter och kan även förändra klimat. Det är den farligaste sorten av vulkaner men även den mest ovanliga. Alla supervulkaner som människan har stött på är slocknade.

Sprickvulkaners utbrott resulterar inte i en formation av ett berg utan i en sjö av lava till följd av att magman tränger ut genom sprickor i jordskorpan.

Undervattensvulkaner är vanligast och bidrar oftast inte i några större faror. Lavan som pressas ut stelnar i stort sett med en gång.

Subglaciära vulkaner finns under glaciärer. Lavan som tränger upp smälter isen som i sin tur får lavan att svalna. Detta resulterar i ett berg men en platt topp.

För att kunna avgöra styrkan på en vulkan använder man VEI-skalan (Volcanic Explosive Index) och den går från 0-8. En supervulkan har en styrka på 7-8 i VEI-skalan. Det finns även områden som bär högre risk för vulkaner och deras utbrott. Dessa kallas hot-spots och är till stor del utmärkta vid litosfärplattornas gränser.

Några exempel på kända vulkaner:

• Eldfjell, Heimaey, Island
• Etna, Italien
• Eyjafjallajökull, Island
• Fuji, Japan
• Hekla, Island
• Kilimanjaro, Tanzania
• Mount St Helens, USA
• Yellowstone, USA

Referenser: 

www.wikipedia.org

www.nrm.se

www.ungfakta.se

//My Reinhold

Teknik i Förskolan

Jag har min VFU på en förskola med teknik inriktning. På förskolan har barnen möjlighet att utforska bygg och konstruktion, magnetism, vatten, skruven och ljus. På förskolan så arbetar arbetslaget så att de byter ut materialen i de olika rummen då de märker att barnens intresse sjunkit eller att materialet inte gav den nyfikenheten och utforskarviljan hos barnen som arbetslaget tänkt.
På denna förskola diskuteras aldrig om pojkar och flickor i förhållande till teknikämnet. Utan arbetslaget försöker arbete utifrån individen och utmana individen ut efter det barnets intresse. Inte efter om det är en pojke eller flicka. I lpfö98 rev 2010 står det följande:

”Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller”(s. 7)

Varför skulle teknik vara något som bara ett kön skulle klara bättre?
Med det menar jag att t.ex. om en pojke är mkt intresserad av att bygga, då får vi som förskollärare finna ett sätt att utmana honom i hans intresse. Samma gäller det om det är en flicka som har ett lika starkt brinnande intresse för bygg och konstruktion.
Jag kan inte alls se detta som Gunilla Mattson (1996) tar upp att det skulle behövas särskild alternativt enskild undervisning för flickor i teknik. Min uppfattning utifrån mina erfarenheter från min VFU-förskola är att uppmuntra intresset barnet visar oavsett kön. En lösning på ”problemet” med flickor och teknik kanske är att inte se det som ett problem utan snarare börja möta individen och inte könet på individen.

Referenser

Ginner, T. & Mattsson, G. (red.) (1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Stockholm: Fritzes.


/Jessica Vahlund Grupp 4A

Besök på Balthazar

Hej gruppen! Nu har vi varit på besök på Balthazar mvh Daniel och Kim. Vi var med en barn grupp från Kims VFU -plats.

Balthazar är ett bra ställe för både förskola och skola att besöka. Personalen var väldigt duktiga när de har sin aktivitet som handlade om rymden där de visade olika stjärnor och ordningen på hur planeterna är i solsytsemet.

 Här fanns det  möjligheter för barnen, och Daniel, att prova rymddräckter och låtsas att de var astronauter en liten stund.

 Efter det fick barnen bygga en egen raket som de fick flyga med.

Och Kim fick veta att vi i Sverige har en astronaut.

Efter att de planerade aktiviteterna fick vi gå runt lite själva och då testade vi olika saker, bland annat med vatten experiment och ljus experiment.

 Vi tycker att Balthazar är en jätte bra resurs att ha i stan.  Människor i alla åldrar kommer att hitta på någonting nytt och intressant där.  Det finns mycket bra ideer för lärare och blivande lärare.



Daniel  och  Kim grupp 4b