Vill nu meddela att vi är klara med vårt bloggande kring naturvetenskap och teknik för förskolan!

Exkursionsdagarna:

Vi har nu haft våra två exkursionsdagar som ingått i denna kurs, den ena var förra tisdagen (8/5) och varade mellan kl.8.15-12. Denna dag blev vi i klassen uppdelade i två grupper, vi i grupp 4 blev avsläppta på det första stället som var Cementa kalkbruk. Vid avsläppet möttes vi upp av Manne som guidade oss runt på området, efter att ha gjort en lång tidslinje tillsammans var det dags att vandra vidare mot Getaryggen, naturreservat.

 Vi kan efter denna vandring påstå att karta är ett ganska bra hjälpmedel då vissa i gruppen valde att vika av mot golfbanan istället, tillslut var alla samlade och vi fick lite kort information och uppgifter som skulle utföras under vadringen på Getaryggen som är en rullstensås.

Den andra och sista exkursionen ägde rum i tisdags (16/5) och var en heldag mellan kl.8.15-16, som tur var hade vi tur med vädret vilket underlätatde en del för oss.
Denna gången blev vi avsläppta på samma plats, Garparör och därifrån gick två grupper i taget bort mot första stationen där Anna-Stina stod och väntade. Här fick vi syn på och även lite information om den klapperstensvall som är en strandlinje från baltiska issjön. Det var sedan dags att gå vidare, på vägen fick vi i uppgift att uppmärksamma och ta kort på tre stycken bokar. Vi kom sedan fram till (Linne) där gick vi runt i hagen och plockade olika växter/blommor. Nu var det dags för den jobbigaste biten på hela vandringen, terräng och skogsvandring som tillslut ledde oss till Johan borta vid Gråmur. Hos Johan pratade vi och diskuterade om barns koppling till naturen med mera innan vi fortsatte vår raska promenad genom billingeleden bort till Manne som denna gången befann sig vid Vallersjön med en motorsåg, vi blev uppdelade i några grupper som alla var förknippade med skog och mark på olika och skulle nu komma på olika lösningar om skogens mark. Station nummer sex var vid Lidens naturreservat på en parkering, här fick vi i uppgift av Anna-Stina att bygga/konstruera två olika kojor, en fyrkantig och en trekantig med hjälp av ett antal kvastskaft och gummiband. Efter lite lunchpaus traskade vi sedan vidare bort mot den sjunde och sista stationen för dagen som var på en äng ovanför Rånna gård/egendom. Med vårat raska tempo var vi tidigt på plats vilket ledde till att vi kunde slappna av i lugn och ro, vilket inte var alls svårt med tanke på den fantastiska omgivningen och naturen.

Besök på Dalenium:

Vi i grupp 4 a (Elin, Jessica, Sandra) valde att besöka Dalenium den 7 maj i Stenstorp eftersom vi hade förhinder med att komma på den tilldelade dagen på Balthazar. Enligt skolverket så finns det 16 olika science center i Sverige från norr till söder, i Västra Götaland finns det sex stycken varav ett är Dalenium i Stenstorp. Science center är en utställnings och aktivitetscentrum där teknik och naturvetenskap står i fokus och ska fånga barnens intresse. Dalenium och dess namn förknippas med Gustaf Dalen som föddes i Stenstorp och blev känd över hela världen genom sina uppfinningar, den största av dem alla var fyren och är den som förknippas mest med Gustaf Dalen.

Tillbaka till vårt besök som skedde under en eftermiddag då det tyvärr inte var så många besökare där, efter att ha pratat lite med personalen om själva Dalenium så gick vi på egenhand runt och tittade, undersökte och läste om olika uppfinningar och fakta om exempelvis kroppen med mera. Några av de stationer som vi testade som ligger på olika avdelningar i huset var kroppen(känsel) och ljusrum, mattegatt (logiskt tänkande, matematik), vattenavdelning, stora hallen, de har även ett rum där de har stjärnhimmelsvisning som de tände upp så vi kunde titta på. Precis efter entrén och den lilla butik som de har så finns det ett rum eller en stor scen rättare sagt där de har sina olika shower som exempelvis lasershow. De berättade att helgerna brukar vara de dagarna där det är flest besökare och även lovdagar, under helgerna anordnar de även barnkalas med olika teman som barnet i fråga valt ut innan, de får sedan vara med och tillverka mjukglass med hjälp utav flytande kväve.

Efter några timmars undersökande så var vi mycket nöjda med vårt besök och kan mycket väl tänka oss att åka hit fler gånger eller till något annat science center, man kände sig verkligen som barn på nytt när man ivrigt gick runt och testade de olika stationerna. Tyvärr hade vi inte med oss någon kamera på besöket.

Ett tips: Gå gärna in på deras hemsida och titta runt, de har en blogg där de skriver om dagarna och olika experiment med mera. http://www.dalenium.com/

Referenser:

http://www.skolverket.se/skolutveckling/amnesutveckling/nt/2.335/2.336/lista-pa-science-centra-i-sverige-1.82527

http://www.dalenium.com/?p=om&u=gustaf

// Elin Jansson, Jessica Vahlund och Sandra Aspenbäck

Besök till ett science center

Den 3e april 2012 besökte jag och en vän Dalénium Science Center i Stenstorp. Ett science center är ett utställnings- aktivitetscentrum med målet att väcka intresse för naturvetenskap och teknik, främst hos barn och ungdomar. Enligt en broschyr från Dalénium vill de genom en blandning av interaktiva stationer, experiment och vetenskapliga shower ta tillvara på besökarnas nyfikenhet, kreativitet och experimentlust. De erbjuder även pedagogiska program och fortbilning för pedagoger vilket jag fann attraktivt som lärarstudent.

Dalénium erbjuder olika ”temabesök” för olika åldrar. Aktuella teman nu är bland annat Bland stjärnor och planeter, Från Magnesia till magnetism och Jakt på lösningen. ”Showerna” som Dalénium erbjuder är bland annat Luftens gaser-gasshow och Under press-tryck show.

Under besöket gick vi runt och prövade det mesta. Vi läste om olika saker och försökte ta reda på och utforska så mycket som möjligt. Vi kunde även se hur barnen fann sig i miljön. Barnen som besökte Dalénium den dagen var där med familjen eller andra släktingar och var i åldrarna 5-12. De flesta barnen prövade på olika stationer och aktiviteter men valde ut en ”favorit” (verkade det som) som de stannade vid.

Det jag fann mig kritisk emot var att det inte fanns någon tillräckligt tydlig ”röd-tråd” inne på Dalénium. När man kom in i första stora kammaren med aktiviteter fanns det lite om rymd och elektricitet, sedan om miljön, sinnena och kroppen vidare in i nästa kammare där det fortsatte om kroppen och lite om miljö och bygg/konstruktion. Ett plan ner var det vatten och energi som stod i fokus och ett plan upp fanns datorer samt ett mini-bibliotek med böcker inom naturvetenskap och teknik. Min kritik mot Dalénium är alltså att det för besökaren kan vara jobbig att ”veta var man är”. Jag uppfattade det som ”Oj! Är det kroppen nu? Eller, vad är det här och vad hör det till?”

En del material inne på Dalénium ansåg jag vara slitet och felplacerade, som till exempel en bräda/pussel som man sak flytta brickorna (utan att lyfta dem) till en viss ordning. Detta satt uppe på en vägg (ej för små barn eller korta personer) vilket bidrog till att brickorna hela tiden flyttade sig automatiskt neråt. Mönstret på brickorna var även avskavt. Jag saknade även en benämning för vad detta var. Pusslet satt även mittemellan ett ”blixtrum” och två cyklar som var kopplade till ett spel på tv-skärmar, hur hörde det hemma där?

Det som jag fann attraktivt med Dalénium var läget i Stenstorp, personalens mottagande samt den historiska charmen. Med detta syftar jag till min egen barndom som spenderades på Dalénium under vissa lov. Det stora periskopet och roboten som serverar läskedrycker finns kvar vilket var väldigt roligt att uppleva igen. Det finns en charm över Dalénium, potential för lärande (om inte motivation för det) och en tillgänglighet som familjer och skolor borde nyttja. Science centers över lag är intressanta och eftersom jag har upplevt en del (Inovatum, Dalénium, Universeum och Balthazar, (även föregångaren till denna)) och har fina lärorika minnen av dessa drar jag slutsatsen att detta gäller alla barn, mer eller mindre. Det krävs mycket för att skapa ett fint minne men dessa Science Centers kan gott och väl vara en bidragande faktor.

http://www.dalenium.com/ 

//My Reinhold

Inför exkursionsdagar:

Geologisk tidsskala/geologiska tidsperioder.

”Geologisk tidsskala är en sammanställning av den tid som har förflutit sedan Jorden skapades fram tills idag.”

Den geologiska tidsskalan sträcker sig över drygt 4,5 miljarder år och är indelade i tre delar kallas Arkeikum (4,6 miljarder år sedan fram tills 2,5 miljarder år sedan). Denna följs av Proterozoikum (2,5 miljarder år sedan fram tills 542 miljoner år sedan). Under denna del i den geologiska tidsskalan bildas en del av Sveriges berggrund, det vill säga urberget. Dessa två delar går ibland under namnet Prekambrium och det enda livet som fanns bestod av enkla encelliga organismer. I den tredje delen i tidsskalan skedde en utveckling av flercelliga organismer, först i havet och sedan på land. Denna del kallas för Fanerozoikum (540 miljoner år sedan fram tills idag).

Fanerozoikum är indelad i eror, perioder och epoker. Fanerozoikum har tre eror:

1.      Paleozoikum (542 miljoner år sedan fram tills 251 miljoner år sedan).

2.      Mesozoikum (251 miljoner år sedan fram tills 65 miljoner år sedan).

3.      Kenozoikum (65 miljoner år sedan fram tills idag).

Dessa eror är sedan indelade i perioderna:

Palezoikum:

1. Kambrium
2. Ordovicium
3. Silur
4. Devon
5. Karbon
6. Perm

Mesozoikum:

1. Trias
2. Jura
3. Krita

Fanerozoikum:

1. Paleogen
2. Neogen
3. Kvartär 

Indelningen av dessa perioder baseras på de fossiler man hittade under 1800-talet. Fossilerna var typiska sedimentära bergarter från de olika tidsperioderna. Gränserna mellan perioderna avgörs till viss del av massutdöenden, exempelvis vid dinosauriernas utdöende vid kritas sista år. Efter dessa massutdöenden tog evolutionen ny fart och nya livsformer utvecklades.

Pangea och vulkanism

Pangea är namnet för den superkontinent som fanns innan jordens plattor delade upp sig till dagens kontinenter. Denna superkontinent bildades i slutet av den geologiska tidsperioden perm då de tidigare superkontinenterna Gondwana och Laurasien drev ihop (ca 250 miljoner år sedan). Man tror att Pangea sträckte sig från pol till pol som ett enorm C, delat på mitten av ekvatorn. Bergskedjor som bildades då Pangea uppstod finns kvar än idag, exempel på dessa är Appalacherna i Nordamerika och Uralbergen i Centralasien. Klimatet på Pangea var till stora delar varmt och torrt på grund av att regnmoln inte nådde tillräckligt långt in mot landet. Detta påverkade djur- och växtlivet på Pangea.

En vulkan är ett resultat av en öppning i jordskorpan, då vår planet består av stora plattor som rör sig och bidrar detta till öppningarna eller sprickor i jordskorpan där het magma kan tränga upp, smälta bergarter, från jordens inre och stelna till lava vid lägre temperaturer. När magman når markytan eller havsbottnen klassas det som ett vulkanutbrott och det är då magman blir lava. Vulkaner kan delas upp i två olika kategorier: de som har explosiva förlopp och de som bara rinner ut över omgivningen. De flesta vulkaner finns på havsbottnen och kan ibland bilda öar. Exempel på dessa är Hawaii-öarna.

En vulkan som inte har haft utbrott på 10’000 år klassificeras som slocknade och kommer (troligtvis) inte få utbrott igen. Vulkaner kan vara vilande (ingen aktivitet) eller aktiva (nästan konstanta utbrott eller utbrott tidvis). Det finns olika typer av vulkaner och de är:

Konvulkaner ”kastar” ut en mängd heta stenar som lägger sig runt om vulkanen och bildar en kon runt vulkanens krater. De allra flesta konvulkaner får endast ett utbrott och de kan bli mellan 30-400 meter höga.

Sköldvulkaner bildas av löst flytande lava som breder ut sig utan att bilda några höga toppar. Detta resulterar i att vulkanen sprider sig över landskapet. Island och Hawaii har många sköldvulkaner.

Stratovulkaner byggs upp av trögflytande lava, aska, ”lavabomber” och stenar. Magman tränger ibland ut genom sidorna på vulkanen som även sprutar ut stora mängder av aska.

Supervulkaner är stora nog att förändra utseendet på hela kontinenter och kan även förändra klimat. Det är den farligaste sorten av vulkaner men även den mest ovanliga. Alla supervulkaner som människan har stött på är slocknade.

Sprickvulkaners utbrott resulterar inte i en formation av ett berg utan i en sjö av lava till följd av att magman tränger ut genom sprickor i jordskorpan.

Undervattensvulkaner är vanligast och bidrar oftast inte i några större faror. Lavan som pressas ut stelnar i stort sett med en gång.

Subglaciära vulkaner finns under glaciärer. Lavan som tränger upp smälter isen som i sin tur får lavan att svalna. Detta resulterar i ett berg men en platt topp.

För att kunna avgöra styrkan på en vulkan använder man VEI-skalan (Volcanic Explosive Index) och den går från 0-8. En supervulkan har en styrka på 7-8 i VEI-skalan. Det finns även områden som bär högre risk för vulkaner och deras utbrott. Dessa kallas hot-spots och är till stor del utmärkta vid litosfärplattornas gränser.

Några exempel på kända vulkaner:

• Eldfjell, Heimaey, Island
• Etna, Italien
• Eyjafjallajökull, Island
• Fuji, Japan
• Hekla, Island
• Kilimanjaro, Tanzania
• Mount St Helens, USA
• Yellowstone, USA

Referenser: 

www.wikipedia.org

www.nrm.se

www.ungfakta.se

//My Reinhold

Teknik i Förskolan

Jag har min VFU på en förskola med teknik inriktning. På förskolan har barnen möjlighet att utforska bygg och konstruktion, magnetism, vatten, skruven och ljus. På förskolan så arbetar arbetslaget så att de byter ut materialen i de olika rummen då de märker att barnens intresse sjunkit eller att materialet inte gav den nyfikenheten och utforskarviljan hos barnen som arbetslaget tänkt.
På denna förskola diskuteras aldrig om pojkar och flickor i förhållande till teknikämnet. Utan arbetslaget försöker arbete utifrån individen och utmana individen ut efter det barnets intresse. Inte efter om det är en pojke eller flicka. I lpfö98 rev 2010 står det följande:

”Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller”(s. 7)

Varför skulle teknik vara något som bara ett kön skulle klara bättre?
Med det menar jag att t.ex. om en pojke är mkt intresserad av att bygga, då får vi som förskollärare finna ett sätt att utmana honom i hans intresse. Samma gäller det om det är en flicka som har ett lika starkt brinnande intresse för bygg och konstruktion.
Jag kan inte alls se detta som Gunilla Mattson (1996) tar upp att det skulle behövas särskild alternativt enskild undervisning för flickor i teknik. Min uppfattning utifrån mina erfarenheter från min VFU-förskola är att uppmuntra intresset barnet visar oavsett kön. En lösning på ”problemet” med flickor och teknik kanske är att inte se det som ett problem utan snarare börja möta individen och inte könet på individen.

Referenser

Ginner, T. & Mattsson, G. (red.) (1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Stockholm: Fritzes.


/Jessica Vahlund Grupp 4A

Besök på Balthazar

Hej gruppen! Nu har vi varit på besök på Balthazar mvh Daniel och Kim. Vi var med en barn grupp från Kims VFU -plats.

Balthazar är ett bra ställe för både förskola och skola att besöka. Personalen var väldigt duktiga när de har sin aktivitet som handlade om rymden där de visade olika stjärnor och ordningen på hur planeterna är i solsytsemet.

 Här fanns det  möjligheter för barnen, och Daniel, att prova rymddräckter och låtsas att de var astronauter en liten stund.

 Efter det fick barnen bygga en egen raket som de fick flyga med.

Och Kim fick veta att vi i Sverige har en astronaut.

Efter att de planerade aktiviteterna fick vi gå runt lite själva och då testade vi olika saker, bland annat med vatten experiment och ljus experiment.

 Vi tycker att Balthazar är en jätte bra resurs att ha i stan.  Människor i alla åldrar kommer att hitta på någonting nytt och intressant där.  Det finns mycket bra ideer för lärare och blivande lärare.



Daniel  och  Kim grupp 4b

Undervisningsmoment av Kimberly Mikszath – Gravitation

Planering

Jag har planerat att använda en stor bok som jag har skapat samt en sång som jag har skrivit om gravitation som en inledning till begreppet.  Jag ska ha samling med hela gruppen som består av 15 stycken barn mellan 3 och 5 år gammal. (Moment 1) Efter det ska vi dela up gruppen och göra experiment (Moment 2) och ett konst moment (Moment 3).

Syfte

Mitt syfte med projekten är att barnen lär sig ordet gravitation och börja få en förståelse av begreppet.  Jag vill också att barnen lär sig att jorden går runt solen.

Mål

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverka varandra (Läroplan för förskola, Lpfö 98, reviderad 2010).

Genomförande

Moment 1

Jag började samlingen där jag läser min stora bok om gravitation.  Boken innehåller texten till en sång som vi sjunger tillsammans som heter ” Sitt inte under äppelträdet”. Texter är så här:

                      ”Sitt inte under äppelträdet

                      Äpplen faller på dig

                      Äpplen faller på dig

                      Äpplen faller på dig

                      Nej! Nej! Nej!

                      Sitt inte under äppelträdet

                      Äpplen faller på dig

                      Det kallas Gravitation.”

Boken hade en kort sammanfattning av Isaac Newtons historia om upptäckningen av gravitation.  Boken var interaktiv för att barnen kunde snurra en bild av jorden runt solen.  Vi testade lite med gravitation när barnen fick hoppa högt och se om de kunde stanna kvar i luften. 

Jag frågade varför saker faller ner till märken.  En pojke svarade att det var för att de är tunga.  Vi diskuterade och provade lite med en pingis boll som inte är tung och bubblor som inte är tunga heller.  Barnen säger då att så småningom faller även bubblor ner.

Moment 2

Jag gjorde ett gravitationsexperiment ute med två grupper – en grupp med 7 barn och en grupp med 8 barn.  Barnen stod på klatterstället och vi diskuterade gravitation som en kraft som drar saker till jorden.  Jag hade med mig en stor påse med olika föremål som vi skulle tappa och jämföra.  Föremålen som vi testade var:

                      Stor boll och liten boll

                      Bad svamp och köksvamp

                      Bomull boll och sten

                      Luftballong och vattenballong

Alla i grupperna gissade vad som kommer att hända när vi tappar sakerna.  De gissade var föremålen skulle landa på marken eller om de skulle flygga iväg istället.

Barnen jobbade i par med att tappa föremål tillsammans.  Vi gjorde det flera gånger så att alla kunde se.

Moment 3

För att vara kreativa med begreppet, hade vi ett konst moment där barnen fick måla utan penslar. Istället använde vi kulor, färg och en kartong.  Jag jobbade med 4 barn i taget och repeterade samma moment tills alla barnen fått göra det.  Barnen fick välja vilken storlek kula och vilken färg de ville ha.  Vi doppade kulorna i färg och släppte dem sedan på papper i en kartong.  När man lutar kartongen så är det gravitation som drar kulan runt på papper och målar det.

Utvärdering

Jag tycker att projektet var intressant och roligt för barnen.  I början var det svårt att uttala ”gravitation”, men efter sången och boken kunde de alla säga det.  Barnen fortsatte att använda ordet även efter projektet, till exempel när vi satt runt matbordet sade en flicka att ”gravitation har dragit ner ris på min kjol!”  Efter det pratade alla barnen om olika saker som gravitationen har dragit ner.

Flera barn har sången ”Sitt inte under äppelträdet” som önskesång under samlingen.  De har läst boken flera gånger själva och 3 flickor har tillverkat sina egna små individuella böcker om gravitation.

När förskoleläraren frågade dem om planeter och varför de är var de är fick barnen nytta av vad de lärde sig.   Några barn svarade på en gång ” Gravitation!”. Från min bok har barnen lärt sig att gravitation håller planeter och månen på plats.  De har lärt sig att ”Jordens tyngdkraft påverkar inte bara oss här på jordytan utan också månen.” ( Elftröm, Nilsson, Sterner och Wehener-Godée (2008).

Totalt sett var jag nöjd med projektet. Det fanns några föräldrar som diskuterade med mig att det var bra att barnen redan fått lära sig begreppet gravitation.

Även om alla barnen kan säga ordet gravitation, tror jag dock inte att alla förstår begreppet.  De barnen som är lite äldre har bättre förklaring av det, men inte de som är yngre.  En flicka som är 3 år lekte på klätterstället flera veckor efter projektets slut och sa ”gravitation!” När jag frågade ”vad är gravitation för någonting” kunde hon inte svara.  Det är klart att hon kommer ihåg experiment som vi gjorde men inte vad det betyder.  Men hon kan uttala ordet i alla fall. J

Referenser

Elfström, I, Nilsson, B. Sterner, L. Wehner- Godée. C. (2008) Barn och naturvetenskap-upptäcka, utforska, lära. Liber ab

Skolverket (2010). Läroplan, Lpfö98,reviderad 2010. Stockholm:Fritzes,

Bilagor

Bild 1 visar barnen när de läser den stora boken och snurra jorden runt solen.

Bild 2 visar gravitation målningar som barnen har gjort.

/Kimberly Mikszath grupp 4b

Bild 1

Bild 2

Biotop, Allemansrätt och Västgötabergen och dess ingående bergarter

Biotop
Typ av omgivning där vissa djur och växter trivs och hör hemma. Alla djur och växter har olika biotoper där de trivs. Ett ex. på det är att älgen trvis bättre i skogen efter en skogsbrand, då älgen behöver de viktiga näringsämnena som uppkommer efter en skogsbrand.
Olika biotopiska egenskaper:

*vind
*ljusförhållanden
*vattentillgång
*PH-värde
*förekomsten av olika ämnen
*Tillgång på föda
*Konkurrensen (om födan)
*Rovdjur
Dessa avgör hur vida ett visst djur eller organism trivs inom en viss biotop.

Allemansrätten
Allemansrätten ger alla människor rätt beträda privatägd skog och tillfälligt uppehålla sig på området. Det ger även rätt plocka svamp och bär. Rätten kräver att man visar hänsyn och varsamhet mot djuren, markägaren och andra människor.
Allemansrätten förekommer i länderna Norge, Sverige, Finland och Island. I de länder som inte har allemansrätt, finns det särskilda områden man kan vandra och uppehålla sig fritt på. Så som Nationalparker eller andra kommunala och statligt ägda områden.

Västgötabergen och dess ingående bergarter
Namnet västgötabergen är namnet på platåbergen i som är belägna i Västergötland. Västgötabergen består av sedimentära bergarter som avlagrats i 130miljoner år. under Perm perioden trängde magma upp och täckte de andra lagren med diabastäcket. Som gett dem deras bordsliknande utseende.

Västgötabergen består av följande bergsarter

Urberget- Urberget som finns runt Falbygen, kinnekulle och Billingen bildades för ca 1700-1670 miljoner år sedan. Detta skiktet består av granit och tonalit. området Runt Hunneberg och Halleberg bildades för ca 1600 miljoner år sedan och består av gnejsig, granit och tonalit. För ca 1600 miljoner år sedan låg Västergötland vid havsbandet på supercontinenten Columbia.

Sandsten- Detta skiftet består av sand som samlades när Västergötland låg nära havsytan. Sanden fossilerades och bildade Sandsten för ca 530 miljoner år sedan.

Alunskiffer- Allt eftersom havsytan steg så byttes de strandnära sandlagren ut mot lersedimentation. Det lerlagret har under tiden förvandlats till Alunskiffer. I Alunskiffern finns en hög procent fossilerade organismer. Alunskiffern innehåller bland annat Skifferolja och Uran.

Kalksten- Eftersom havslevande organismer dominerade så samlades dem på botten av det allt djupare havet. I dessas skall fanns mängder av kalk och genom att de frigjorts av koldioxiden som bildades under en mängd vulkanutbrott. Koldioxiden upplöstes i havet och bildade kalk.

Lerskiffer – Denna bergart kan se olika ut och bildades genom att lerpartiklar samltas på havsbotten och sedan pressats ihop av vattenmassornas tyngd. Detta skift ger Varaslätten sin bördiga jord bland annat.

Diabas- Bildades genom åtskilliga vulkanutbrott. Magman steg upp genom de olika lagren och sedan täckte dem. Diabas är en sorts vulkanisk bergart.

Med diabashätta: Billingen, Borgundaberget, Brunnhemsberget, Gerumsberget, Gisseberget, Halleberg, Hunneberg, Kinnekulle, Myggeberget, Mösseberg, Plantaberget, Tovaberget, Varvsberget, Ålleberg

Utan diabashätta: Lugnåsberget

Referenser

http://sv.wikipedia.org/wiki/Biotop

http://sv.wikipedia.org/wiki/Allemansr%C3%A4tten

http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4stg%C3%B6tabergen

http://sv.wikipedia.org/wiki/Lerskiffer

/Jessica vahlund Grupp 4A

Planering, genomförande och utvärdering

Inledning

Då jag har min VFU på en teknisk inriktad förskola så fick jag se till att utmana barnen ut efter deras vardagsförståelse och intresse.

Planering
Fredag 23/3
Magnetisk upptäcksfärd ute på gården. De barn so deltar är 3st flickor och 2st pojkar. Jag kommer att samla barnen på samlingstrappan innan vi går ut. Aktiviteten kommer att ske på förmiddagen i samband med utevistelsen. Innan aktiviteten har jag plockat fram magneterna vi skulle använda och även ett stort vitt papper samt en svartfärg penna.
Med pappret och pennan ska vi innan vi går ut diskutera och fundera över om det finns något som magneten kan fastna på ute på gården. Samt repetera vad vi pratat om innan angående magneter. Att jag skriver upp vad vi barnen kommer fram till är för att jag och barnen ska lättare minnas vad vi talat om vid tidigare tillfälle. Sedan finner jag att det fångar barnen lite extra då det inte är vanligt att de arbetar på detta sättet på denna förskola.

Syfte
Mitt syfte med aktiviteten var att visa barnen att det finns saker ute på gården som magneten kan fastna på. Och att ytterligare göra deras kunskap om magneter djupare. Vidga deras kunskapsfält.

Mål
Målet med min aktivitet var att barnen skulle få ökad kunskap om vad magneten fastnar på (attrahera) och vad den inte fastnar på (repellera).

Genomförande
Jag samlade de barnen som skulle vara med i denna aktivitet. De var ivriga och frågvisa redan innan vi börjat aktiviteten. Jag bad dem att sätta sig på ”samlingstrappan” och jag tog fram pappret och pennan.
Jag började med att ställa frågan ”Vad var det nu igen som magneten fastnar på?”
Den äldsta flickan svara ivrigt ”Metall fröken, metall!!”
Jag svara då att detta var ju korrekt. Fast jag vet ju att det inte är helt rätt för magneten fastnar inte på alla metaller. Men för att det inte ska bli för avancerat så för barnen så lät jag det va så.
Jag frågade sedan ”Finns det något ute på gården som magneten kan fastna på?”
Då svarade en av pojkarna väldigt bestämt ”NEJ det finns det inte!!!”
Jag var då tvungen att fråga varför det inte kunde finnas det enligt honom.
Han tittade på mig med en frågande blick. Och svarade ”för det är ju ute fröken.”
Jag svarade då att” Då ska vi ta reda på detta.” Barnen fortsatte ivrigt att diskutera detta om det egentligen fanns någonting som magneten kunde fastna på ute. När jag kände att det blev för stimmigt bland barnen som var med i aktiviteten, så beslutade jag att skicka  iväg dem till hallen så de kunde ta på sig. Väl ute så samlade jag de deltagande barnen runt mig och delade ut varsin magnet. Sedan gick vi systematiskt runt på gården. Annars hade det blivit kaos om de skulle fått springa helt fritt. Jag frågade efter varje sak vi hittat som magneten fastna på ”Varför fastnade den här?”
Då svarade barnen i kör att ”Det är METALL!!” Vilket stämmer. Sedan sa ett av barnen att magneter inte fastnar på alla metaller. Och som exempel sa hon att det fastnar inte på pengar. Och dem är gjorda av metall. Vi har tidigare prövat det nämligen. När vi sedan testat det mesta ute på gården så som rutchkana, kedjorna som håller upp gungorna, parkbänk m.m. Så kände jag att de tappade koncentrationen och då samlade jag ihop magneterna och tackade dem för att de så ivrigt hjälpt mig att ta reda på om det fanns nåt som magneten fastna på här ute  på gården.

Utvärdering
Jag kände att denna aktivitet passade barnen mycket bra. Eftersom dessa barn är vana vid att få utforska och lösa problem samt reflektera över vad som ska hända eller har hänt. Genom att vi diskuterade och skrev upp på vad en magnet fastnar på så repeterade vi även kunskap de erövrat tidiagre. Sedan tycker jag det är ett bra sätt att få en uppfattning om vilken vardagsförståelse barnen har. Dessa barn är mycket vetgiriga och intresserade när jag som förskollärare ger dem en utmaning. Och i detta fall gällde det om det fanns något magnetiskt ute på gården. I LPFÖ98 (rev 2010) står det att ” förskolläraren ska ansvara för attarbetet i barngruppen genomförs så att barnen – stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik”(s.13). Vilket jag tycker att jag lyckades med i denna aktivitet. Då en av pojkarna hävdade starkt att det fanns inget på gården där magneten kunde fastna. Han fick sedan med sig hela gruppen. Jag fick helt enkelt lyssna på deras argument och sedan bara säga att vi får ta reda på detta. Jag fann det mycket spännande att just en sådan sak som magneter bara kan fastna på saker inomhus i deras tankevärld. Vilken utmaning för mig som förskollärare att visa dem att så inte är fallet. Väl ute så blev det en överraskning för dem att det faktiskt fanns saker ute som magneten kan fastna på. Man riktigt såg att det liksom gick upp ett ljus för dem. Att aha det finns ju metall ute med...
Jag upplever att jag fick ut det jag ville av aktiviteten. Jag uppnådde mitt mål och syfte, vilket var att ge barnen en ökad kunskap om magneter. Men även visa att det finns material överallt som magneten kan fastna på. På så sätt vidgade jag deras kunskapsfält. 

Här ser vi hur barnen testar sig fram!

Referenser

 Utbildningsdepartementet (1998). Läroplan för förskolan: Lpfö98, reviderad 2010 Stockholm: Regeringskansliet. 

/ Jessica Vahlund grupp 4A

Min aktivitet: Gravitation

Inledning: Vår grupp, valde fenomenet gravitation.  Vi valde att genomföra olika experiment att utföra.  Jag valde fem barn vid fösta tillfället. Tyvärr slutade ett av de barnen och vid flera tillfällen har några barn vart sjuka så, jag har tagit in andra barn i undersökandet.

Planering: Jag kommer att introducera en saga om sir Isaac Newton och om hur han fick ett äpple på huvudet och fundera på varför äpplet föll ner. Sagan gick så här: Det var en gång en man som var en professor och en vetenskapsman som en dag satt under ett äppelträd.  En dag föll det ner ett äpple på mannen vars namn var Isaac Newton och när äpplet föll på hans huvud fick han en tanke som var, varför ramlade äpplet ner på mig? Sagan lästes med hjälp av flanellbilder som jag gjort. Utifrån detta frågade jag barnen vad de tror hände och varför äpplet ramlade ner.  På så vis får jag barnens egna torier och hypoteser. Varför jag gör så här är för att barnen ska bli intresserade av gravitation och för att det är viktigt att barnen själva får ha egna teorier och våga ställa egna frågor. Ett försök att fånga barns intresse kan vara som Harlen (1996) skriver” Första steget är att vecka barnens intresse, och det gör vi genom att ge dem direkt kontakt med materialet de ska arbeta med.” (S.69)

Det jag menar med citatet är att jag som lärare måste ge barnen en chans att få upp sitt intresse för materialet jag använder.  Och övningarna vi gör.

Barnen skall även få pröva på olika experiment genom att tappa och kasta olika saker så som pappersbollar, bollar, stenar och pinnar eftersom de har pinnar i sitt tema just nu och detta är för att ta hänsyn till pågående aktiviteter de har på förskolan. Jag kommer även att använda ballonger som är knutna i snören som ska föreställa dragningskraften och de själva blir gravitationen.

Syfte: Barnen skall få en första insyn på gravitation och uppmuntras till att utforska, upptäcka och undersöka om gravitation.

Genomförande  

 Första tillfället

Jag började med att presentera min flanell sagan för hela gruppen genom att läsa upp den och samtidigt sätta upp flanell bilderna. Samtidigt frågade jag varför tror ni äpplet ramlade ner?  Denna fråga ställde jag för att jag ville veta om dom hade någon förförståelse. Svaren var att det var en mask som ville komma ner, äpplet vill inte sitta kvar, den ramlade ner från trädet, han kunde äta det och att det skulle ramla ner. Jag frågade vad händer om man hoppar då. Ett av barnen svarar man landar så här.  Tänk om man skulle släppa en toffla, tror ni då den faller. Här fick jag barnens förförståelse då de trodde att tofflan skulle falla till golvet. Men de visste inte varför.

Andra tillfället: Vi provar med olika sorters bollar alla håller bollarna över huvudet.  Vad tror ni sker om vi släpper bollarna.  Linda svarar den ramlar ner på golvet.  För vi släpper den. Barnen provar att släppa bollarna igen. De säger att de ramlar så som äpplet gjorde, den åker ju ner på huvudet. De minns sagan och att vi pratat om gravitationen.

Jag förklarar för barnen att när ni hoppar så är det gravitationen, dragningskraften som drar tillbaka er. Bengt hoppar och jag säger att dragningskraften drar tillbaka dig. Då säger Bosse jag har ju också dragningskraft. Bosse säger igen vi har dragningskraft, jorden har dragningskraft och här där vi står finns det också dragningskraft. Bosse säger dragningskraften finns där på golvet/marken. Vad var det som drog till sig bollarna. Dragningskraften skriker Bosse. Bosse börjar leka att vägen har en stors dragningskraft han orkar inte ta sig ifrån vägen. Här ser man att Bosse har börjat förstå det här med dragningskraft/gravitationen att det är en sorts kraft som drar oss mot marken.

Tredje tillfället

Vi återkommer först till bollar och jag frågade vad var det som hände när ni släppte bollen?

Den faller till golvet. För gravitationen tar den svarar Henrik.  Jag tar fram ballongerna som sitter i ett snöre. Ballongen representerar en boll och snöret representerar gravitationen men även dragningskraften. Vi började med att sitta på golvet och lade ballongen en bit ifrån oss för att sedan dra till oss ballongen som var knuten i ett snöre just för att visa dragningskraften. Vi märker att ballongen dras till oss när vi håller i snöret.  Jenny skriker jag har ju gravitation! Har du det Daniel frågar hon och hänger ballongen framför mig och ballongen dras mot mig! Du har en gravitation.  Jag frågar vad tror ni är starkast snöret eller gravitationen?  Pelle säger gravitationen för den landar på golvet.

Utvärdering

Barnen har tyckt att det varit intressant att pröva de olika momenten. Även jag har tyckt att detta fenomen har varit mycket roligt att arbeta med. Jag har förstått att begreppet gravitation är svårt för vissa barn. Medans andra barn klarar det galant. Barnen har förstått gravitationen på olika sätt och under olika moment. En av pojkarna förstod redan vid första försöket vad gravitationen var då han redan efter började leka att han inte kunde smita ifrån väggen efter som den var så stark.  En flicka förstod det genom att ballongen drogs mot henne när de dinglade framför henne och utropade. Jag ha Gravitation! (Lpfö98 reviderad2010) ”förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap. (s.12).  Jag ser en tydlig lärprocess genom att barnen använder delvis sig själva och med hjälp av det material jag tagit fram. Harlen (1996) skriver att ” Här är lärarens huvudsaliga uppgift att förse barnen med lämpligt arbetsmaterial. Nästan vilka vardagliga småprylar kan användas,.” (s.23   Jag har även arbetat utifrån de individuella dimensionen genom att jag låtit barnen komma med egna tankar och idéer, den interpersonella dimensionen  där barnen lärt med varandra och oss vuxna pedagoger efter som de får idéer av varandra.  ( Elftröm, Nilsson, Sterner och Wehener-Godée (2008) skriver att ” vi tror dock att genom att barnen redan från de tidigaste åren i förskolan och skolan får tillfälle att arbeta, leka och utforska i små grupper så lär de sig att ta vara på varandras enskild akompetenser.” .(S.39) Samt den institutionella dimensionen där både jag och förskolan arbetat med att barnen ska få ett lärande genom det miljön och det jag bidragit med för material.

Referenser

Elfsrtröm, I, Nilsson, B. Sterner, L. Wehener- Godée. C. (2008) Barn och naturvetenskap-upptäcka, utforska, lära. Liber ab

Harlen. W.(1996). Våga språnget. Liber ab

Skolverket (2010). Läroplan, Lpfö98,reviderad 2010.Stocholm:Fritzes,

Av Daniel strand Grupp 4b

Teknik på min VFU Förskola

Det står i Läroplanen för förskolan Lpfö98, Reviderad 2010, att ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap”. Lpfö98 reviderad 2010).  Jag ska skriva flera exempel som beskriver hur det ser ut på min VFU plats.

Miljön på min VFU förskola är väldigt skapande.  Barnen håller på med att skapa, rita, måla och bygga varje dag.  Det finns mycket donerade föremål som skokartonger, toarullar, glasspinnar mm som barnen kan använda för att konstruera allt möjligt.  I ateljén finns det papper i olika färger och olika storlek, lim, vattenfärger, kritor, färgpennor, och olika typer av saxar.  Både pojkarna och flickorna väljer att skapa någonting därinne när de har frilek.

I det stora lekrummet finns det mycket byggmaterial som GeoMag, kulbanor, lego och andra leksaker som lockar barnen att bygga upp stukturer och ta isär dem om och om igen.  De pusslar, läser och lyssnar på böcker på skivor med hjälp av vuxna.   Eftersom en av förskolläraren är Montessoriutbildad, finns det några Montessori föremål också som cylinderblock och sandpappers siffror och bokstäver. 

Ute på lekplatsen har barnen två stycken sandlådor med olika tillbehör.  Ett klätterställe ge möjligheter att använda motorik och även fantasi.  Gungan, cyklarna och vagnen är också väldigt populära.

Men det är under vardagliga rutiner när jag ser lärarna använda teknik i förskolan mest.  När barnen kommer in i förskolan finns det krokar, hyllor och korgar.  Alla barn har var sin plats att hänga och ställa upp sina kläder.  Klädsystemet är tillverkat av någon annan, men används av alla.

Vid samlingen ser barnen almanackan och tillsammans säger datum och dag. Ett barn drar ner den nummer lappen som står först så att nästa datum visas.  Barnen lär sig hur ett datum följer efter ett annat.

 Vid matbordet har alla bestick som måste användas.  Lärarna arbetar varje dag med att barnen ska använda sina knivar på rätt sätt.  Alla barnen måsta prova först innan en vuxen hjälper till.   

Det här är tre exempel på vardagliga rutiner som Ginner & Mattsson menar när de skriver ”Teknik är allt det människan sätter mellan sig själv och sin omgivning för att uppfylla olika behov samt de kunskaper och färdigheter hon utvecklar och förvaltar i denna problemläsande process.” (Ginner & Mattsson, 1996). Det är på detta sätt lärarna försöker lära barnen kultur och hur det fungerar i det här landet.  Lärarna använder teknik när de uppmuntrar barnen att ta hand om deras kläder, tala om vad det är för datum och lära dem att använda bestick vid matbordet.   

Referenser

Ginner & Mattsson. (1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur AB.

Skolverket (2010). Läroplan för förskolan, Lpfö98,reviderad 2010. Stockholm: Fritzes.

/Kimberly Mikszath Grupp 4b

Sökord inför exkursion

Sökord inför exkursion

Kalkälskande växter

En annan term för kalkälskande växter kan vara basofil, kalkälskande växter är beroende av en kalkhaltig miljö. Kalken i sig påverkar inte egentligen växterna men gör så att jorden runt omkring får en annan näringsflora, exempelvis surhetsgrad. 

I våra marker så är vattnet ofta ganska surt, men om det finns mycket kalk så stiger pH-värdet. Många av de kalkälskande växterna är omtyckta av insekterna av de anledningarna att de har god nektar och för att bladen och stjälkarna är ett bra ställe för insekterna att lägga sina ägg.

Lönn, ask, en, brudslöja och tulpan är exempel på kalkälskande växter, och även gräs som blir friskare och kraftigare av kalket. Kalkning ger en jordstruktur som är luftigare och bättre och det bidrar till att växterna mår bra. De flesta köks- och trädgårdsväxter trivs bäst i en jord som är neutral, med ett pH-värde som ligger runt 7 eller något över. Om pH-värdet i marken blir lågt och marken försuras så vantrivs många växter. http://www.malmo.se/download/18.4ecfe75e1245d916760800030392/Klagshamnsudden+090508.pdf

Funbo plantskola har en hemsida där man kan läsa om vilka växter som älskar kalt, exempelvis, bok, alm och lönn. http://www.funboplantskola.se/meny/lathunden/kalk.htm

Landhöjning

Under istiden var norra Europa täckt av ett 2 till 3 kilometer tjockt istäcke. Inlandsisens tyngd tryckte ner jordskorpan, och när isen smälte strävade jordskorpan efter att återta sitt ursprungliga läge – landet höjde sig. Denna landhöjning pågår än idag.

När inlandsisen smälte täcktes stora delar av den nedpressade jordskorpan av havet. Den högst belägna strandnivån efter istiden kallas Högsta Kustlinjen (HK). Allra högst, ca 286 m över nuvarande havsnivå, ligger HK vid Skuleskogen vid Ångermanlandskusten. Därifrån sjunker HK både norrut och söderut samt mot inlandet. Längst i söder ligger HK nära nutidens kustlinje. Områden som tidigare legat under havets nivå har successivt "lyfts" över havsnivån.

Det finns en karta som visas den Högsta Kustlinjen här https://www.msb.se/sv/Forebyggande/Naturolyckor/Skred-ras-och-erosion/Varfor-intraffar-skred-och-ras/Landhojning/

Eftersom istäcket var mäktigast i Skandinaviens centrala delar är landhöjningen störst där. Idag höjs jordskorpan årligen ca 2 mm i Göteborgstrakten, ca 4 mm i Mälardalen och ca 9 mm i Norrbottens kustland. I södra Skåne sker idag en landsänkning med ca 1 mm/år. Landsänk­ningen i söder innebär erosion och landförlust.

/Kimberly Mikszath, Grupp 4b