Ämnesteori om magnetism!

Vad är en magnet och vad är Magnetit?
Vad är en magnet? Magneter är av regel tillverkade av järn men kan också vara tillverkade av järnhaltig metall av till exempel: Stål. De kan ha olika form samt att de kan vara både stor som små, men en sak som gäller för samtliga är att de kan dra till sig föremål, detta sker genom en osynlig kraft och den kallas för magnetism. Men en magnet kan bara dra till sig attraherar bara vissa saker och det är saker som är gjorda av järn eller att sakerna har innehåller järn.

En magnet kan vara en permanentmagnet eller en elektromagnet. Permanentmagneter ger ett konstant magnetfält och elektromagneter ger endast ifrån sig ett magnetfält om det utsätts för ström. Magneten består av magnetit som är ett järnmalmsmineral kallas även för svartmalm och bildas under högt tryck och hög temperatur. Den ger en naturlig koppling till magnetism då mineralet i magnetit är en naturlig magnet. Den huvudsakliga egenskapen hos magnetit är att det dras till och fastnar på magneterna, oavsett denna egenskap fungerar inte mineralet som en aktiv magnet. Det kan förekomma att en del magnetit fungerar som magneter, men vilket kan vara mycket sällsynt. Varför det har blivit så på vissa platser är inte helt tydligt, men det kan ha att göra med våldsamma urladdningar som exempelvis åsknedslag eller andra kraftiga slag.

Magnetens historia? Magneter och magnetism har vi människor känt till i tusentals år. Det har att göra med att en del magneter har uppkommit naturligt. Det har att göra med att på vissa ställen kan man faktiskt plocka dem från marken. Dessa naturliga magneter är vanligen en sorts sten och denna kallas för magnetit och den innehåller mycket järn. Det var fortidens människor som uppfann dessa stenar och att dom kunde dras till varandra.  Efter detta var de både sjömän och upptäcksredande som kom på att man kunde använda tunna flisor av sten som en magnetkompass för att de skulle navigera rätt. Men man har bara under ca 200 år gjort otroliga framsteg vad det gäller magneter.

Ordet magnet: Kommer från Magnesia som är en trakt i mindre Asien och detta tillhörde under antiken Grekland. I dagens Turkiet finns det ett område som kallas för just Manisa.

Magnetfält: Det osynliga kraftfältet som omger magneten är inte fullt utforskat. Men om vi skulle hälla ut lite järnflisspån över magneten skulle des kraftfält och mönstret bli synligt. Spånen kommer nu att fastan där magneten är som starkast. Hela det magnetiska området som är runt magneten kallas för magnetfält. Dom magneter som är staka har då ett större magnetfält. Den kraft som finns inom magnetfältet den blir mindre ju längre bort magneten är.

Vad är Magnetism?

Magnetism är ett fenomen med ett material som utövar attraktiva alternativt repulsiva krafter på andra material. Fältet runt magneten oavsett om det är en permanentmagnet eller elektromagnet kallas magnetism. Det finns tre olika material med tydliga magnetiska egenskaper, dessa är kobolt, järn och nickel och benämns som ferromagnetiska.

Fåglars navigation och koppling till magnetism:

Fåglar har en egenskap som är kopplat till magnetismen och som får dem att orientera sig i luften. Denna typ av egenskap kallas för kompass-mekanism, det gör att de använder sig av jordens magnetfält, solen, himlens polarisationsmönster samt stjärnorna som får fågeln att kunna orientera sig. Detta berör främst flyttfåglarna som förflyttar sig längre sträckor och över olika kontinenter. Beroende på fåglarnas flyttningssituation och bränsleekonomi anpassas olika orienteringar och olika kompasser används för att navigera sig. Flyttfåglar har i sin luktnerv som är i den övre näbbhalvan ett slags järnoxid som är i form av mikroskopiskt små kristaller av magnetit. Detta fungerar på så vis att fåglarna kan känna av magnetfältets styrka och dess lutning i förhållande till jordytan, detta gör att de förflyttar sig åt rätt riktning.  

http://orn-lab.ekol.lu.se/birdmigration/index.php?cat=ori&lng=sv

http://www.naturum.ax/index.php?option=com_lashornan&Itemid=17&artikel=52

Parker,S.(1997).Lär dig om magneter med egna experiment. Valentin Förlag, Stockholm

Syftet med vårt arbete om magnetism:

Syftet med uppgiften är att barnen ska upptäcka vad en magnet är och hur den fungerar (attraherar och repellerar). Genom magneterna kan barnen, sätta ihop och plocka isär, bygga och konstruera och leka. Vi har även tänkt att barnen ska få gå på en upptäcksfärd om vad som är magnetisk och inte. Vi har valt att använda olika typer av magneter så som tågbanor, magformers och geomag beroende på vad som finns på de olika förskolorna.

I läroplanen för förskolan står det att, "Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap" (Lpfö, 98 reviderad 2010).

Materia- Magneten är uppbyggd med en mängd atomer vars elektroner cirkulerar i banor kring kärnan. Kärnan är av plusladdning och vars elektroner är minusladdade. Som vi tidigare tog upp om föremålen/materialen som attraheras av magneten ligger atomerna i dessa föremål åt flera olika håll och det är genom att dess atomer tillfälligt lägger sig i samma riktning åt magneten som de blir magnetiskt.  

Energi- Magneter kan påverkas av elektricitet som är en form av energi, samarbetet mellan elektricitet och magneten bildar en temporär magnet som kallas magneten för en elektromagnet. När elektriciteten kopplas samman med magneten utsöndras en kraft av rörelse som en energiform som sedan bidrar till en värmeenergi. Exempelvis i en elektrisk motor där det går ström i en trådspole som i sin tur är placerad mellan två magnetpoler. Spolen producerar då ett magnetfält som i sin tur samarbetar med magnetens fält vilket i sig gör att spolen snurrar. Man kopplar då den snurrande spolen till exempel en drivande axel som kan finnas i ex. en bil (rörelseenergi).

Liv- I vårt arbete vill vi upplysa barnen om att magneter och magnetism finns om kring oss i olika former som exempelvis något som vi kommer i kontakt med dagligen, kylskåpet i sig och kylskåpsmagneter. Ett annat föremål som det finns magneter i och som påverkar oss är kompassen, den vägleder oss i olika sammanhang till olika platser. Något som barnen kan relatera till och som finns på de flesta förskolorna är leksaktåg, där vagnarna kopplas samman. Exempelvis magnetröntgen är en del av liv, som vi kan kommai kontakt med. Det är en kombination av magetism och radiovågor som undersöker olika delar av patientens innre organ. Ett annat exempel är återvinning på miljöstationer där man med hjälp av en elektromagnet som sorterar och skiljer plåtburkar och aluminiumburkar åt
 Parker,S.(1997).Lär dig om magneter med egna experiment. Valentin Förlag, Stockholm

Teknik- Den mesta tekniken som är kopplad till magnetism har med elektromagneter att göra. Exempel på teknik inom magnetismen kan vara: En högtalare, kompass, elmotor, lyftkran med mera. Som vi tidigare tåg upp är även magnettöntgen en typ av teknik. 

Referenser

Mineralet magnetit. Tillgänglig: http://www.kirunamagnetit.com/magnetit.html ( Hämtad 2012-02-29)

http://skolarbete.nu/skolarbeten/magnetism-elektromagnetisk-och-elmotor/( Hämtad 2012-02-29)

Wikipedia. Magnetit. Tillgänglig: http://sv.wikipedia.org/wiki/Magnetit /( Hämtad 2012-02-29)

Persson, H,(1999).Nyfiken på naturvetenskap.Liber AB, Stockholm

Utbildningsdepartementet. (1998). Läroplan för förskolan: Lpfö 98, reviderad 2010.  Stockholm: Regeringskansliet.

http://orn-lab.ekol.lu.se/birdmigration/index.php?cat=ori&lng=sv

http://www.naturum.ax/index.php?option=com_lashornan&Itemid=17&artikel=52

Parker,S.(1997).Lär dig om magneter med egna experiment. Valentin Förlag, Stockholm

 Medverkande: Elin Jansson, Sandra Aspenbäck, Jessica Vahlund

Ämnesteori om gravitation

Allmänt om gravitations teorier

I vår ämnesteori är det omöjligt att inte nämna Isaac Newton och historien om äpplet som föll ner på hans huvud. Det är osäkert om historien är sann men myten beskriver ändå det som hände. Eftersom detta är en rolig och enkel historia tänker vi utgå från denna i aktiviteten med barnen. Gravitation är ett begrepp som vetenskap inte kan förklara till 100%  dock är den allmänna accepterade teorin att jorden består av massa (atomer) som drar till sig allt som finns på jorden och gör att det stannar kvar, med andra ord drar sig mot jordens medelpunkt. Detta är Newtons gravitations teori. Det är värt att nämna att även Albert Einstein hade en teori om hur gravitationen fungerar. Han trodde att gravitationen har med tid och rymd att göra, relativitets teorin. 

Syftet med fenomenet gravitation som arbete

Vi har olika syften, dessa berör det lilla och det stora, både för oss som framtida pedagoger och för barnens utveckling. 

• Barnen ska få upptäcka varför saker faller/drar sig mot marken och golvet. 
• Skapa sig en uppfattning om vad gravitation är och vad det innebär.
• Få en start/inblick mot ovanstående syfte.
• Uppmuntras till att upptäcka och utforska om saker som händer på förskolan och i hemmet. 

Materia

Vårat materia består av planeten jorden samt alla material vi använder i aktiviteten. Massa och vikt är begrepp dom berör gravitations teorin, vilket vi syftar till Newtons teori. 

Liv

Gravitationen är den kraft som håller oss kvar på jorden och hindrar oss från att sväva iväg. Lufttryck från atmossfären bidrar även till detta. Att gravitationen hindrar oss från att sväva iväg påverkar naturligtvis våra liv då vi nu har fötterna på jorden (höhö). Om vi ska sväva ut rejält så är det delvis tack vare gravitationens förtjänst att vår utveckling inom evolution och uppbyggnad av samhälle ser ut som den gör. Om detta är bra eller dåligt går ju att diskutera. Gravitationen bidrar även till årstiderna, exempelvis hösten då löven faller ner från träden. (Då höstdepression är vanligt i detta landet är detta kanske en dålig sak?)

Energi 

Energi inom gravitation är bland annat rörelseenergi (saker faller neråt), lägesenergi/rörelseenergi (ex vattenfall, en sjö/flod som sen mynnar ut i ett fall. Detta är lägesenergi som förvandlas till rörelseenergi). Sen så eftersom all energi slutar med att det blir värmeenergi kan detta även kopplas till gravitationen. Energin kommer in när vi kastar/tappar saker, hoppar och testar motstånd i exempelvis en backe.

Teknik

Tekniken som berör gravitation och våra aktiviteter är svår att bestämma, därför får vi återkomma efter vidare forskning. Dock kan man säga att själva gravitationskraften är en form av en teknik som vi använder vare sig vi vill eller inte, oavsett syfte. Då detta är vårat valda fenomen kommer vi att testa gravitationen och framför allt upptäcka den med hjälp av exempelvis kroppens funktioner. 

Medverkande gruppmedlemmar: My Reinhold, Kimberly Mikszath och Daniel Strand.  

Grupp 4 a:
Val av Naturfenomen!

Efter vidare funderingar kring vårt tema blir det ett arbete om magnetism. Syftet med uppgiften är att barnen ska upptäcka vad magnetism är. Genom magneterna kan barnen, sätta ihop och plocka isär, bygga och konstruera och leka. Vi har även tänkt att barnen ska få gå på en upptäcksfärd om vad som är magnetisk och inte. Vi har valt att använda olika typer av magneter så som tågbanor, magformers och geomag beroende på vad som finns på de olika förskolorna. Målet med aktiviteten är att barnen ska skapa förståelse för magnetism samt hur och varför vissa magneter vill vara tillsammans(attraction varnadra) medan vissa magneter inte vill vara tillsammans(repulsion)och varför det blir så.
I läroplanen för förskolan står det att, "Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap (Lpfö, 98 reviderad 2010).

Vårat valda fenomen, Gravitation

Grupp 4B

Vi har valt att jobba med fenomenet gravitation som sir Isaac Newton upptäckte. Enligt vad som berättas var att Isaac Newton satt vid ett träd då han plötsligt fick ett äpple i huvudet för ca 300 år sedan. Newton hade en hypotes om att gravitationskraften avtar med kvadraten på ett visst avstånd precis som solljuset avtar från solen. Vi tyckte detta verkade intressant för barnen och oss själva för att det är viktigt för barnen att få veta vad gravitationen är. Det är en speciell kraft som gör att föremål dras till varandra. Gravitationen finns över allt i universum.

Syftet med att vi valde gravitation var att kunna presentera varför saker inte stannar kvar i luften utan håller sig på marken. Med hjälp av materialen låter vi barnen själva uppleva/ experimentera om vad som sker när man släpper eller kastar upp saker i luften. Vi ska även pröva experiment med fjädrar t.ex. låta barnen blåsa på fjädrarna för att hålla de i luften.  Samtidigt som vi har frågor som vi ställer till barnen

·        Vad tror ni händer om man kastar upp bollen i luften

·        Varför faller tror ni bollen/fjädern till marken?

Vi komme räven att utgå i från litteratur till vårat arbete sedan. Om någon i gruppen vill lägga till något så gör gärna det. mvh Daniel

Seminarie 3/2 2012

Seminarieuppgift 3.
Under seminariet har studenterna utgått ifrån de instruktioner som finns i deras kurspm. Vilket var att studenterna skulle innan seminariet ha läst Fleer, M. (2009) Understanding the dialectical relations between everyday concepts and scientific conccepts withib play-based programs/. Peaserch in science Education 39, (s.281-309).

Frågorna som diskuterades under seminariet var:
1. Vad är styrkan i det teoretiska perspektiv som Flees har valt.
2. Finns det andra möjliga teoretiska perspektiv som Fleer skulle kunna använda sig av i sin studie?
3. Är det viktigt och varför är det viktigt att förstå relationen mellan vardagsförståelse och vetenskapliga begrepp?
4. Vad kan ni lära er av Fleers studie utifrån de examinationsuppgifter som finns i kursen?
5. Hur kan vi förstå resultatet?
6. På vilket sätt skulle man kunna utveckla förskolans verksamhet, börja er diskussion utifrån de resultat som presenteras i studien?

Efter önskan av ett förtydligande av vår diskussion har jag (Sofia) nu valt att formulera om våra svar på frågorna.
Våra svar på ovanstående frågor:
1.
Vi i guppen är eniga om att styrkan i det teoretiska perspektivet som Flees har valt är det Kulturhistoriska perspektivet. Med detta menar vi förhållandet mellan vardagliga och teoretiska begrepp är oerhört viktigt i förskolans pedagogiska verksamhet för att barnen skall få en så stimulerad miljö som möjligt. Vi anser också att Vygotskijs teori om det sociokulturella perspektivet är en del av Flees studie för att stötta upp hennes teorier. Gruppen anser att Flees avhandling handlar mycketom samspelet mellan barn och barn samt mellan barn och vuxna och att detta är en viktig del i barns uppväxt.


2.
Gruppen har kommit fram till att  Flees ocksp skulle kunna anvönda sig av Variationsteorin som handlar om att för att barnen skall kunna urskilja vad någonting är så måste de först veta vad det inte är. Först måste barnen generalisera för att sedan kunna differentiera. Exempelvis, att kunna urskilja vad en rödhake är behöver de först veta vad en fågel är, sen hur den låter, var den bör befinna sig, dess färg och storlek samt andra särskiljande drag. Annars blir det vara en fågel för barnen.
Med detta menar gruppen att det är viktit att förklara för barnen att detta är en rödhake, detta är en skata exempelvis och inte bara säga att detta är en fågel.
Det handlar om att benämna och förklara så att barnen får en världsbild som allt mer och mer med tiden blir lik vår.


Gruppen diskuterade också om att Flees skulle kunna används sig utav Dewey, "Learning by doing"
Detta eftersom flera gruppmedlemmar har sett tedens till detta i hennes avhandling trots att Flees inte nämnt dessa.


3.
Gruppen anser att det är viktigt att försåt relationen mellan vardagsförståelse och vetenskapliga begrepp eftersom det är viktigt att låta barnen få kännedom om ordets flera tolkningar/benämningar (se exemplet ovan om rödhaken). Gruppen diskuterade också fram att för att barnen skall få en så berikad ordförståelse som möjligt är det viktigt att benämna saker och ting vid deras "riktiga namn" Exempelvis att Vovve heter Hund.



4.
Gruppen har utifrån Flees avhandling lärt sig hur de kan gå tillväga för att upptäcka och utforksa olika fenomen i den vardagliga verksamheten på förskolan. Hur det går att lägga upp en bra studie. Gruppen anser också att de lärt sig hur de kan förstå den information de fått in på olika sätt. Att det går att använda sig av flera metoder utan att få en "för stor" studie. Flees har i sin avhandling gjort ett bra upplägg enligt gruppen och detta är något som hela gruppen kommer ta med sig i sina framtida arbeten. Hur viktigt det är att ge barnen tid! och inte stoppa dom utan låte de upptäcka färdigt trors det inte finns "tid/plata" för det i planeringen.



5.
Gruppen har förstått resultatet på ett sådant sätt att det är baserat på tidigare läsning/erfarenheter och att Flees i sin studie utgått ifrån barnens tänkande. Att Flees använt sig utav ett sådant material som intresserade barnen och det ledde till att det gick att hålla barnen koncentrerade en längre stund.
Samt att göra något med materialet, förklara, slänga inte bara in "Se vart barnen är på väg" Stoppa dom inte.. Exempel från vad en student upplevt på sin VFU-plats
" En kille sitter och leker med en bil. När han kör runt med bilen i bilhörnan så får han för sig att köra utanför bilhörnan och blir då tillsagd av förskollärarna att Här får du inte vara!." Vad hade hänt om de istället låtit killen köra utanför och se vart han var på väg, och ifrågasatt hans tänkande."

6.
Utifrån erfarenheter på VFUn berättade en gruppmedlemm att förskolan hade fått in mycket nytt material och leksaker. Dessa får dock bara ligga/stå  ett skåp eftersom det är nytt och barnen får inte leka med det utan en vuxen.
 Detta anser grppen vara fel! Om man ska utveckla förskolans verkamhet handlar det om att införa nytt material och leksaker, att utmana barnen i deras tänkande. Om materialet/leksakerna är nya kan detta istället för att finnas i en hylla användas och att förskollärarna berättar för barnen hur de vill att barnen ska ta hand om det nyinköpta!
Gruppen menar att om en utveckling i förskolans verksamhet skall ske är det viktigt att benämna vad saker är, vad det heter. Att insperera barnen till varför/hur saker ska användas istället för att inte låta barnen använde det. Låta barnen utforska mer själva, låta barnen bli skitga ute exempelvis. Det är bara ett tecken på att barnen haft roligt och vågat utforska och undersöka som gruppen anser är en viktig del i den pedagogiska verksamheten.


Detta var våra gemensamma åsikter och reflektioner utifrån avhandlingen men samtigt är mycket utav det vi nämnt ovan kopplat till våra VFU-platser.



Under Seminariet  deltog alla i grup 4 (Daniel, My, Sandra, Jessica, Elin, Kim och Sofia).