Sökord inför exkursion

Sökord inför exkursion

Kalkälskande växter

En annan term för kalkälskande växter kan vara basofil, kalkälskande växter är beroende av en kalkhaltig miljö. Kalken i sig påverkar inte egentligen växterna men gör så att jorden runt omkring får en annan näringsflora, exempelvis surhetsgrad. 

I våra marker så är vattnet ofta ganska surt, men om det finns mycket kalk så stiger pH-värdet. Många av de kalkälskande växterna är omtyckta av insekterna av de anledningarna att de har god nektar och för att bladen och stjälkarna är ett bra ställe för insekterna att lägga sina ägg.

Lönn, ask, en, brudslöja och tulpan är exempel på kalkälskande växter, och även gräs som blir friskare och kraftigare av kalket. Kalkning ger en jordstruktur som är luftigare och bättre och det bidrar till att växterna mår bra. De flesta köks- och trädgårdsväxter trivs bäst i en jord som är neutral, med ett pH-värde som ligger runt 7 eller något över. Om pH-värdet i marken blir lågt och marken försuras så vantrivs många växter. http://www.malmo.se/download/18.4ecfe75e1245d916760800030392/Klagshamnsudden+090508.pdf

Funbo plantskola har en hemsida där man kan läsa om vilka växter som älskar kalt, exempelvis, bok, alm och lönn. http://www.funboplantskola.se/meny/lathunden/kalk.htm

Landhöjning

Under istiden var norra Europa täckt av ett 2 till 3 kilometer tjockt istäcke. Inlandsisens tyngd tryckte ner jordskorpan, och när isen smälte strävade jordskorpan efter att återta sitt ursprungliga läge – landet höjde sig. Denna landhöjning pågår än idag.

När inlandsisen smälte täcktes stora delar av den nedpressade jordskorpan av havet. Den högst belägna strandnivån efter istiden kallas Högsta Kustlinjen (HK). Allra högst, ca 286 m över nuvarande havsnivå, ligger HK vid Skuleskogen vid Ångermanlandskusten. Därifrån sjunker HK både norrut och söderut samt mot inlandet. Längst i söder ligger HK nära nutidens kustlinje. Områden som tidigare legat under havets nivå har successivt "lyfts" över havsnivån.

Det finns en karta som visas den Högsta Kustlinjen här https://www.msb.se/sv/Forebyggande/Naturolyckor/Skred-ras-och-erosion/Varfor-intraffar-skred-och-ras/Landhojning/

Eftersom istäcket var mäktigast i Skandinaviens centrala delar är landhöjningen störst där. Idag höjs jordskorpan årligen ca 2 mm i Göteborgstrakten, ca 4 mm i Mälardalen och ca 9 mm i Norrbottens kustland. I södra Skåne sker idag en landsänkning med ca 1 mm/år. Landsänk­ningen i söder innebär erosion och landförlust.

/Kimberly Mikszath, Grupp 4b