Naturvetenskap och teknik i förskolan

Min planering och genomförande och utvärdering av  mina lärandeprocesser kring magnetism!- Av Sandra Aspenbäck

I min grupp planerade vi var sin aktivitet om fenomenet magnetism/magneter. Genom detta är de ett sätt att vidga våra tankar, om hur vi kan arbeta med barn i olika åldrar samt att vi utgår från samma fenomen nämligen magnetism.
Planering: För aktiviteten placerade jag ut olika material på ”samlingsmattan” som barnen sedan skulle pröva och undersöka. Detta kan exempelvis vara vad som händer när en magnet närmar sig olika saker. Samt vad det är för en kraft mellan dem som gör att vissa vill fastna medan andra saker inte vill det. Det var även tanken att skapa en miljö där barnen kunde koncentrera sig på uppgiften som skulle göras.

Syftet med vårt arbete om magnetism:
Syftet med uppgiften är att barnen ska upptäcka vad en magnet är och hur den fungerar (attraherar och repellerar). Genom magneterna kan barnen, sätta ihop och plocka isär, bygga och konstruera och leka. Vi har även tänkt att barnen ska få gå på en upptäcksfärd om vad som är magnetisk och inte. Vi har valt att använda olika typer av magneter så som tågbanor, magformers och geomag beroende på vad som finns på de olika förskolorna.

I läroplanen för förskolan står det att, "Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap" (Lpfö, 98 reviderad 2010).

Barnen: 2,3- 3,0 år med 5 stycken barn.

Föremål: Stavmagneter, Hästskomagneter, Kylskåpsmagneter
Material: Nycklar, gem, kapsyl, skruv, stearinljus, sudd, penna, legobit,
Sortering av vilka saker som är magnetiska och inte.
Geomag ”kids panel”: Magnet spel, konstruera och bygga olika former med hjälp av magneter.

Genomförande: Vi samlades på mattan i samlingsrummet och pratade lite kortfattat om magnetism. Sen delades magneterna ut. När barnen hade fått sina magneter visste de först inte  vad det var för något eller hur den skulle använda magneterna. Jag pratade med barnen en stund för att det skulle vara trygga i vad de skulle göra. Jag valde att använda mig av stavmagneter, hästskomagneter och kylskåpsmagneter. Jag lade ut föremålen på mattan som skulle undersökas och prövas. Som exempel vad händer när en magnet närmar sig olika föremål. De saker som jag valde att lägga på mattan var nycklar, gem, kapsyl, skruv och stearinljus, penna, sudd, legobit. Sen fick barnen prova och se vilka saker som fastnar och inte. När detta var gjort fick de även sortera sakerna om vilka saker som är magnetiska och inte. Sen fick barnen gå på en upptäcksfärd på avdelningen för att se om de kunde hitta flera saker som är magnetiska. De provade magneten på kylskåpet och på olika bestick och på en lampa fastande den. De upptäckte även att magneten fastnade vid elementet och på vissa stolar som fanns vid matbordet. Det fick även använda sig av en stavmagnet jag placerade ut en genomskinlig platsskiva och barnen fick sedan se vad som hände när man rörde den med magneten. Till nästa gång som gjordes valde jag att göra som jag förra gången, men utvecklade med att det fick prova på att leka med geomag och se vad detta var för något. Jag delade ut materialet till barnen och de fick bygga och konstruera som de själva ville. ( Se mera om lek med geomag i raden nedan).

Lek med geomag: Är ett magnetspel. Det är ett bygg spel som innehåller magnetstavar, metallkulor. Detta spel hade inte barnet sett förut. Så det var första gången barnen fick experimentera med spelet. Men de tyckte och sade att magnetspelet var mycket roligt. Framförallt såg jag att de tyckte att de var spännande att bygga och konstruera ihop de olika stavarna (magneterna).

Mål utifrån läroplanen: Aktiviteten tog jag hänsyn till målet som vi utgick ifrån nämligen 
"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap (Lpfö, 98 reviderad 2010).

Utifrån detta fick barnen själva bygga och konstruera ihop de olika magneterna, de byggde först själva med geomag. Men efter ett tag kom ett barn på att det kunde sätta ihop sina olika konstruktioner. Detta bildade ett ”jätte hus” som barnen kallade det när det blev ett stor bygge med geomag i olika konstruktioner och sammanställningar. De kom även på att de kunde bygga på ”höjden” så att det blev högt med. Barnen fick utforska och upptäcka vad de kunde göra istället för att jag förklarade fick de själva komma på vad de kunde skapa för saker med geomag. De fick möjlighet att själva ställa egna hypoteser för aktiviteten som gjordes i ju med att det fick göra det fick barnen chansen att utveckla sin förmåga och upptäcka magnetism på ett lärorikt och lustfyllt sätt de fick även använda sin kreativitet. Vilket jag tycker blev synligt i aktiviteten med geomag då de själva kom på hur de kunde bygga och skapa olika konstruktioner och former. Jag ställde frågor till barnen under aktivitetens gång om vad de byggde för något samt vad som hände med stavarna när de konstruerade ihop olika saker.

Utvärdering av aktiviteten: Samtalen som sker under aktiviteten som gjordes leder så småningom till att det sker lärande processer. Detta för att barnen under aktivitetens gång samtalade samt imiterade sina kamrater om vad som fastande på magneten och vad som inte fastande.  De visades tydligt vid materialen som inte fastnade på magneten att det inte ens var någon ide att nudda vid pennan eller ljuset för att magneten inte tyckte om det sakerna. Reaktionen som skapade vid de sakerna var ”Nej, nej inte den” Tanken som kan tänkas bildas då var att barnen kände med hjälp av dragningskraften som blev hos magneten när den exempelvis var på väg att nudda skruven eller kapsylen blev stor och när de försäkte nudda den vid suddgummi eller legobiten kände de ingen kraft och i ju med det var det lönt ide att försöka med de materialen som inte var magnetiska.

Det var inte bara barnen som lärde sig något med aktiviteten utan även jag lärde mig mycket när jag observerade barnen och följde deras sätt att handla. Barnen samtalad med varandra under aktivitetens gång och frågande varandra och även mig om vilka saker som var magnetiska, men jag förklarade då att jag ville att det skulle prova och sedan under aktivitetens gång kan vi samtala om vilka saker som är det och inte.
I Hellden (2010) förs det fram att förskolläraren/pedagogen som har aktiviteten ska ställa frågor, men sedan ska vi avvakta med att ge dem svaren, barnen ska själva söka efter vad svaret kan tänkas vara. Han menar att en central poäng är i det meningsfulla lärandet att ge barnen möjlighet till att själva tänka samt att reflektera över sina aktiviteter (Helldén ,2010).

Det som är avgörande är att jag som pedagog skapar dessa situationer så att möjligheter kan fullbordas hos barnen och att de tycker att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker. Aktiviteten som gjordes kan utvecklas till att barnen får chansen att ha magneter eller ”magnetiska spel” i sin vardag och att de får chansen till att utveckla sin kreativitet än mer, för att det finns flera spel som har olika former och konstruktioner.

Förtydligande kommentarer om aktiviteten!
Barnens förförståelse om magneter var från början inte stor eller om de ens hade någon erfarenhet av magneter alls. Den äldsta flickan hade litet hum om vad den kunde göra, men den var främst inom geommag som hon visste att man kunde bygga och konstruera ihop olika saker. Utifrån när jag började med aktiviteten första gången gick vi igenom de olika materialen som jag hade valt att använda. Det var relativt ”lätta” saker som jag hade valt att ha med antingen så skulle sakerna fastna på magneterna eller inte. Detta för att det var första gången som de arbetade med magneter och för att jag ville inte krångla till det för mycket med att de med material som är i mellanläget såsom silvriga föremål som inte innehåller någon metall.

Pratade ni om vilka olika material som fanns i de båda sorteringshögarna?

Jag började med att repetera vad vi pratat om i tidigare samling och även visa för dem hur magneterna dras till eller ifrån varandra innan jag fortsätta med att berätta om dagens aktivitet är. Jag berättade även att magneterna tycker om andra saker som finns runt omkring oss, och att vi sedan ska gå på en upptäcksfrärd på avdelning för at se vart magneten fastnar. Jag placerar sedan ut sakerna på samlingsmattan och barnen får sedan pröva sig fram vart magneten fastnar och inte. De sakerna som magneten tycker om läggs i en hög och det som en inte tycker om i en annan hög vilket vi sedan kommer att prata om varför det så, att vissa saker fastnar och inte.

Upptäckte barnen att Geomag stavarna ibland hade svårt att "fästa" exakt vid varandra?

Ja det blev tydligt att det upptäckte det, men samtidigt kom barnen på att det gick att fästa stavarna vid olika ställen när de byggde sakerna. De var samtidigt klurigt att få fast stavarna precis där de ville samt att när de byggde för nära varandra så tog stavarna tag i kamratens bygge. Vilket till en början inte var populärt då det var mitt och mina stavar . Men efter en stund kom barnen på att det gick att bygga tillsammans och såsmåning om blev det ett ”jätte hus” som barnen kallade sitt bygge.

Frågan som kvarstår är; vad uppfattade du att de lärde sig om magneter och dess egenskaper?

Det som jag uppfattade att barnen lärde sig var vilka saker som magneten tycker om och vilka saker som faktiskt fastnande på magneten samt vilka saker som inte alls ville fastna på magneten. Det blev extra tydligt då en flicka prövade de olika sakerna som fanns och hon tog först de sakerna som var magnetiska de vill säga nycklar, gem och kapsyl, skruv när jag frågade om hon kunde prova om den fastande på pennan blev reaktionen tydligt på att det var inte lönt att prova, jag frågade henne om varför går det inte med pennan, och hon sa att det tycker inte magneten om. Så det visar på en att hon har skapat och fått förståelse på vilka saker som fastnar på magneten.

Utifrån aktiviteten kändes den bra och givande och jag valde att ha fokus på leken genom upptäckande med magneten, men dock ur ett lärande perspektiv. För att koppla detta till vårt mål och syfte var att faktiskt var att få förståelse eller i alla fall få kännedom om vad en magnet var och vad den kan göra för saker och vilka egenskaper som den innehar. Eftersom leken hör till en central del av barnens vardag och är kopplat till flera saker som de gör flera gånger om dagen så kan man koppla samman det med att de lär sig olika saker så att lärandet vävs samman med leken som de erövrar i olika aktiviteter. Det blev tydligt att de mindre barnen kollade in hur de två äldre barnen gjorde med sin magnet och vilka saker som barnen provade. De två mindre visste först inte med hur de skulle göra, men efter en stund prövad de med de olika sakerna som fanns. Genom detta kan man koppla samman aktiviteten med ännu ett mål ur läroplanen och det är att ”barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera”(Lpfö98 reviderad 2010,s 9),

Barnen fick utifrån detta chansen att utforska de olika sakerna samt iakttagelse av varandras handlingar som gjorde att de yngre barnen imiterade två äldre kamrater. Det som blev tydligt är att de två äldre barnen kan ha mött på magneter eller främst geomag flickorna visste vad magneten tyckte om för saker samt hur man skulle bygga ihop och konstruera med geomagen. När det gäller till sakerna som var av metall var det dessa som undersöktes och siktade in sig på dem när de låg flera saker framme på matten som barnen kunde välja emellan var det dom som innehåll metall som blev deras främsta fokus.

De andra barnen imiterade sina kamrater och prövade vart den fastnade, de upptäckte att magneten fastnade på en stol, elementet och på kylskåpet och på en fläkt som stod i hörnet av samlingsrummet, samt att den gick att sätta fast geomag stavarna på lampan. Vidare belys det i boken Barn och naturvetenskap av Elfstöm m.fl. 2008 som tar upp att barn lär sig alldra bäst om de får utforska och undersöka, men också genom exprimetera med olika saker som barnen fick göra i aktiviteterna med magneterna på flera olika sätt.

Referenser!

Helldén, G. (2010) Vägar till naturvetenskapensvärld: ämneskunskap i didaktisk belysning. Stockholm, Liber

Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L. (2008). Barn och naturvetenskap-upptäcka, utforska, lära. Stockholm: Liber

Utbildningsdepartementet (1998). Läroplan för förskolan: Lpfö98, reviderad 2010 Stockholm: Regeringskansliet. 

Av: Sandra Aspenbäck Grupp 4a