Seminarie 3/2 2012

Seminarieuppgift 3.
Under seminariet har studenterna utgått ifrån de instruktioner som finns i deras kurspm. Vilket var att studenterna skulle innan seminariet ha läst Fleer, M. (2009) Understanding the dialectical relations between everyday concepts and scientific conccepts withib play-based programs/. Peaserch in science Education 39, (s.281-309).

Frågorna som diskuterades under seminariet var:
1. Vad är styrkan i det teoretiska perspektiv som Flees har valt.
2. Finns det andra möjliga teoretiska perspektiv som Fleer skulle kunna använda sig av i sin studie?
3. Är det viktigt och varför är det viktigt att förstå relationen mellan vardagsförståelse och vetenskapliga begrepp?
4. Vad kan ni lära er av Fleers studie utifrån de examinationsuppgifter som finns i kursen?
5. Hur kan vi förstå resultatet?
6. På vilket sätt skulle man kunna utveckla förskolans verksamhet, börja er diskussion utifrån de resultat som presenteras i studien?

Efter önskan av ett förtydligande av vår diskussion har jag (Sofia) nu valt att formulera om våra svar på frågorna.
Våra svar på ovanstående frågor:
1.
Vi i guppen är eniga om att styrkan i det teoretiska perspektivet som Flees har valt är det Kulturhistoriska perspektivet. Med detta menar vi förhållandet mellan vardagliga och teoretiska begrepp är oerhört viktigt i förskolans pedagogiska verksamhet för att barnen skall få en så stimulerad miljö som möjligt. Vi anser också att Vygotskijs teori om det sociokulturella perspektivet är en del av Flees studie för att stötta upp hennes teorier. Gruppen anser att Flees avhandling handlar mycketom samspelet mellan barn och barn samt mellan barn och vuxna och att detta är en viktig del i barns uppväxt.


2.
Gruppen har kommit fram till att  Flees ocksp skulle kunna anvönda sig av Variationsteorin som handlar om att för att barnen skall kunna urskilja vad någonting är så måste de först veta vad det inte är. Först måste barnen generalisera för att sedan kunna differentiera. Exempelvis, att kunna urskilja vad en rödhake är behöver de först veta vad en fågel är, sen hur den låter, var den bör befinna sig, dess färg och storlek samt andra särskiljande drag. Annars blir det vara en fågel för barnen.
Med detta menar gruppen att det är viktit att förklara för barnen att detta är en rödhake, detta är en skata exempelvis och inte bara säga att detta är en fågel.
Det handlar om att benämna och förklara så att barnen får en världsbild som allt mer och mer med tiden blir lik vår.


Gruppen diskuterade också om att Flees skulle kunna används sig utav Dewey, "Learning by doing"
Detta eftersom flera gruppmedlemmar har sett tedens till detta i hennes avhandling trots att Flees inte nämnt dessa.


3.
Gruppen anser att det är viktigt att försåt relationen mellan vardagsförståelse och vetenskapliga begrepp eftersom det är viktigt att låta barnen få kännedom om ordets flera tolkningar/benämningar (se exemplet ovan om rödhaken). Gruppen diskuterade också fram att för att barnen skall få en så berikad ordförståelse som möjligt är det viktigt att benämna saker och ting vid deras "riktiga namn" Exempelvis att Vovve heter Hund.



4.
Gruppen har utifrån Flees avhandling lärt sig hur de kan gå tillväga för att upptäcka och utforksa olika fenomen i den vardagliga verksamheten på förskolan. Hur det går att lägga upp en bra studie. Gruppen anser också att de lärt sig hur de kan förstå den information de fått in på olika sätt. Att det går att använda sig av flera metoder utan att få en "för stor" studie. Flees har i sin avhandling gjort ett bra upplägg enligt gruppen och detta är något som hela gruppen kommer ta med sig i sina framtida arbeten. Hur viktigt det är att ge barnen tid! och inte stoppa dom utan låte de upptäcka färdigt trors det inte finns "tid/plata" för det i planeringen.



5.
Gruppen har förstått resultatet på ett sådant sätt att det är baserat på tidigare läsning/erfarenheter och att Flees i sin studie utgått ifrån barnens tänkande. Att Flees använt sig utav ett sådant material som intresserade barnen och det ledde till att det gick att hålla barnen koncentrerade en längre stund.
Samt att göra något med materialet, förklara, slänga inte bara in "Se vart barnen är på väg" Stoppa dom inte.. Exempel från vad en student upplevt på sin VFU-plats
" En kille sitter och leker med en bil. När han kör runt med bilen i bilhörnan så får han för sig att köra utanför bilhörnan och blir då tillsagd av förskollärarna att Här får du inte vara!." Vad hade hänt om de istället låtit killen köra utanför och se vart han var på väg, och ifrågasatt hans tänkande."

6.
Utifrån erfarenheter på VFUn berättade en gruppmedlemm att förskolan hade fått in mycket nytt material och leksaker. Dessa får dock bara ligga/stå  ett skåp eftersom det är nytt och barnen får inte leka med det utan en vuxen.
 Detta anser grppen vara fel! Om man ska utveckla förskolans verkamhet handlar det om att införa nytt material och leksaker, att utmana barnen i deras tänkande. Om materialet/leksakerna är nya kan detta istället för att finnas i en hylla användas och att förskollärarna berättar för barnen hur de vill att barnen ska ta hand om det nyinköpta!
Gruppen menar att om en utveckling i förskolans verksamhet skall ske är det viktigt att benämna vad saker är, vad det heter. Att insperera barnen till varför/hur saker ska användas istället för att inte låta barnen använde det. Låta barnen utforska mer själva, låta barnen bli skitga ute exempelvis. Det är bara ett tecken på att barnen haft roligt och vågat utforska och undersöka som gruppen anser är en viktig del i den pedagogiska verksamheten.


Detta var våra gemensamma åsikter och reflektioner utifrån avhandlingen men samtigt är mycket utav det vi nämnt ovan kopplat till våra VFU-platser.



Under Seminariet  deltog alla i grup 4 (Daniel, My, Sandra, Jessica, Elin, Kim och Sofia).