Naturvetenskap och teknik i förskolan

Litteraturseminarie med utgångspunkt från Hellden, G m fl. (2010)

Vi började seminariet med att diskutera om boken och dess innehåll för att sedan gå in på våra frågeställningar som vi förberett utifrån boken ”Vägar till naturvetenskapens värld”.

Boken är främst inriktad mot skolan, vi tyckte ändå det var intressant bok där vi kan omvandla saker och ting som tas upp till förskolan och dess nivå.

Vår första frågeställning eller fundering är om skogen och intresset på förskolorna kring skogen. I boken tas det upp om just detta, Professor Lars Kardell menar på att barns besök i skogen har minskat med 50% under de senaste 20 åren.( s.188)

Frågan/frågorna som vi ställde oss var: Hur det kommer sig att de minskat så mycket och om vi själva har upplevt detta på våra VFU platser?

Skogspromenader/utflykter är inte lika vanligt i storstäderna mest beroende på att tillgången till skog inte finns på samma sätt som i de mindre orterna. Pedagogernas intresse och erfarenhet och bakgrund har stor betydelse för att skogspromenaderna ens ska bli av eftersom att det i största del är dem som driver verksamheten och dess innehåll. Har inte pedagogerna någon egen erfarenhet av skogen så lockar de heller inte barnen till att intressera sig för den. På våra VFU platser har vi alla upplevt att skogspromenaderna fortfarande sker oftast i de inrutade förskolerutinerna att man går en dag i veckan till skogen ex. varje tisdag. Hur pedagogerna lägger upp skogspromenaderna ser lite olika ut beroende på ställe till ställe, på en VFU plats går de ut i skogen med barnen ca. en gång i veckan, i deras skogsbesök sker en brevväxling mellan barngruppen och ett troll som de följer upp varje gång vilket gör besöken till en rolig tillställning. Att ge barnen en fantasiupplevelse och göra skogbesöken till en rolighändelse istället för att utgå från det traditionella faktabaserade besöken, ex.( Följa pedagogen och leta efter växter som sedan slås upp i floran.)

I kapitel 2 i boken står det skrivit om att naturvetenskapligt lärande i förskolan och grundskolan handlar om att finna vägar och öppna dörrar till naturvetenskapens värld för alla barn och ungdomar. Vi frågade oss hur vi som förskollärare ska kunna bidra till att få in barnen i denna värld utifrån verksamheten?

Det första som vi alla var ense om var att det är viktigt att som pedagog visa intresse eller nyfikenhet över naturvetenskap för att ge barnen positiva tankar eftersom det är vi som är barnens förebilder. En viss kunskap är även mycket viktig för att ge barnen rätt information och själv finna en trygghet i det man gör med barnen. Som förskollärare anser vi att det är viktigt att man använder sig av mycket konkret material tillsammans med barnen så att de själva får utforska sig fram. Ha fokus på att barnen får en upplevelse och att barnen får känna en del av naturvetenskapen. Vi diskuterade även vidare om materialet och pedagogens roll, det är viktigt att de två rollerna kompletterar varandra för att barnen ska få känna av en bra upplevelse. Vi människor föds med ett utforskande intresse, vi måste utforska oss fram för att lära oss om olika saker vilket är viktigt att som pedagog plocka fram även i naturvetenskapen där de har chansen att utforska och experimentera sig fram till olika lösningar o.s.v.

Många av våra frågor gick in i varandra eller var snarlika, flera av oss hade funderingar kring språket och hur vi använder oss av metaforer i samtal med barnen.

En fråga kring språket relaterades till ett citat från boken. ”Att lära sig naturvetenskap innebär också att lära sig ett nytt språk med all sin alldeles egna grammatik.” (s.28)

Ska man som pedagog introducera barnen in i det ”nya” språket oavsett ålder på barnen eller krånglar man till det då?

Vi var alla överens om att man bör använda de olika begreppen för barnen under ex. ett experiment eller även i andra situationer också så att de vet om att det finns olika begrepp för olika saker. De flesta av oss har tyvärr inte sett att de använder sig av de naturvetenskapliga språket så mycket utan de pratar i de vardagliga termerna, förutom på en av VFU förskolorna som är en ”teknik och naturvetenskaplig” förskola, där använder de sig av begreppen. De begär inte att barnen själva ska använda sig av begreppen men de sår ett frö hos dem genom att de får höra begreppen vid flera tillfällen. Viktigt att benämna orden för vad det är och introducera in dem i språket.

För och nackdelar med att använda sig av metaforer?

En fördel att använda sig av metaforer när man pratar om naturvetenskap är att de svåra begreppen, (det riktiga namnet) blir enklare att förstå för barnen när vi använder oss av deras erfarenheter och lägger språket på deras nivå. Nackdelen i detta blir dock att barnen kan uppleva att orden heter så som vi presenterar dem utifrån metaforer. De får inte det riktiga orden och kan få svårt att finna ett samband mellan ord och händelse. Det gäller att vi tänker oss för vad vi säger och hur vi presenterar fram begreppen. Ordet tandtroll kan vara ett enklare ord för barnen att relatera till och få en uppfattning om vad som ex. händer i munnen om vi äter för mycket godis, istället för att prata om de utifrån det riktiga ordet ”kariesbakterie”

En sista fråga som vi tog upp och diskuterade var: Vad behöver vi för att hjälpa barnen att upptäcka och sätta ord på naturvetenskap?

Precis som vi tidigare påpekat så är kunskap en viktig del i barnens lärande och även när det handlar om naturvetenskap. Även ett visst intresse kan behövas eller framhävas för att barnen ska finna ett intresse i det dem gör och ska göra. Att låta barnen få prova sig fram och utforska saker och ting, vilket sker om vi som pedagoger släpper tyglarna lite och låter dem få försöka. Det är även viktigt att ta barnen och deras frågeställningar eller funderingar på allvar för att visa respekt och intresse till dem som sedan kan byggas vidare på.

Dessa funderingar och frågeställningar hade vi kring bokens innehåll och lärandet om naturvetenskap.