Vad händer med lärandets objekt?

Följande frågor diskuterade vi under seminariet 2012.01.20. Seminariet berörde Thulins (2006) avhandling Vad händer med lärandets objekt? En studie av hur lärare och barn i förskolan kommunicerar naturvetenskapliga fenomen. Vi har valt att sammanställa seminariet i punktform, om detta inte uppskattas var vänlig meddela oss detta :)

Hur viktigt är det att lärarna gör barnen intresserade och motiverande av lärandet om naturvetenskap och teknik?

• Det är viktigt att vi som förebilder visar vikten av naturvetenskap och teknik.
• Öppet klimat och förhållningssätt.
• Inte påtvinga barnen ett ”intresse”, utan snarare fånga barnens intresse.
• Kunskap hos personalen.
• Lyhörd för vad som händer i verksamheten.

Är det så att vi som förskollärare tar för givet att barn vet vad som händer eller vad händelsen/aktiviteten/ämnet innebär?

• I yngre åldrar kontrollerar man kanske mer samt förklarar utförligare.
• Checklista förekommer inte så ofta.
• Förskollärare glömmer kanske förklara saker som kan tyckas givet.
• Fördomar för vad barnen redan kan/ska kunna.
• Negativ inställning till barnens erfarenheter samt ett synsätt som nervärderar barnens förmågor.
• Det finns förskolor som inte nyttjar barnens idéer eller ens material som finns tillgängligt men det finns även de som nyttjar ovanstående på ett mer positivt sätt. Exempelvis att ett barn får experimentera och har tillgång till material och tid.
• Vi anser att verksamheten ska vara inspirerande och uppmuntra barnen till att utveckla sitt intresse för olika saker, i detta fall naturvetenskap och teknik.

Hur bestämmer man teman/underlag för aktiviteter? Tillsammans med barnen, lärarnas tyckande, aktuella ämnen eller efter barnens intresse?

• Verksamheten planeras olika på olika ställen och är dessutom beroende av förskollärarens inställning.
• Vi i gruppen anser att verksamheten så ofta som möjligt ska ta hänsyn till barnens intresse samt planera utefter den. I den mån som fungerar ska barnen vara delaktiga i verksamhetens planering.

Vilken är den vanligaste lärarmetoden på förskolorna? Och vilka är de?

• Mästare/lärling, det vill säga att en lärare är automatiskt bättre och vet mer baserat på ålder och erfarenhet.
• Samlingarna i förskolan ses ganska ofta som det ”enda” lärdande tillfället.
• Ett automatiskt lärande istället för att göra det som händer till ett lärande.
• Mål som bara ”bockas av” istället för att genomföras. De fyra f:n.
• Dialog med barnen.
• Viktigt att aktiviteter är planerade och har mål som uppfylls i den mån som går.
• "Gör om, och gör rätt"-inställning.

Hur ska man arbeta med Lpfö för att möjliggöra lärande inom naturvetenskap och teknik? Hur hade verksamheten arbetat kring detta om det inte ingick i lpfö?

• Planerar och stödjer med hjälp av lpfö men att man utgår från den pågående verksamheten och barnens intresse snarare än att se sig blind på lpfö.
• Utveckla ett eget tänk om hur målen ska uppfyllas, vara kreativ i sin planering. Lyssna på barnens lust att lära. Möta barnen.
• Ta vara på naturvetenskapen och tekniken från vardagen i verksamheten.
• Förnya sig, både hur, när och varför.
• Att kunna grundlägga positiva attityder för ämnet naturvetenskap och teknik inför framtiden.
• Begreppet lärande
• Vi har diskuterat om lärande

Vad är Antropomorfisering?

• Ger djur och växter en mänsklig form
• Vissa förskolor låter barnen använda begreppet genom att lärarna läser sagor och barnen hittar på nya slut. Exempelvis Sagan om den lilla lilla gumman. Då ett barn kom fram till att katten som sprang till skogs sprang hem till barnet och lagade mat.
• Förskollärarna utgår från barnenes egna erfarenhetsvärld i verksamheten.
• Fördelar med detta: utgår från barnen, uppmanar till respekt för djur och natur.
• Nackdelar: om barnen har svårt att skilja på verklighet och fantasi, fungerar troligtvis bättre på äldre barn då dessa kommit längre i sin ”uppfattnings”-utveckling. 

//Alla i grupp 4