Inför exkursionsdagar:

Geologisk tidsskala/geologiska tidsperioder.

”Geologisk tidsskala är en sammanställning av den tid som har förflutit sedan Jorden skapades fram tills idag.”

Den geologiska tidsskalan sträcker sig över drygt 4,5 miljarder år och är indelade i tre delar kallas Arkeikum (4,6 miljarder år sedan fram tills 2,5 miljarder år sedan). Denna följs av Proterozoikum (2,5 miljarder år sedan fram tills 542 miljoner år sedan). Under denna del i den geologiska tidsskalan bildas en del av Sveriges berggrund, det vill säga urberget. Dessa två delar går ibland under namnet Prekambrium och det enda livet som fanns bestod av enkla encelliga organismer. I den tredje delen i tidsskalan skedde en utveckling av flercelliga organismer, först i havet och sedan på land. Denna del kallas för Fanerozoikum (540 miljoner år sedan fram tills idag).

Fanerozoikum är indelad i eror, perioder och epoker. Fanerozoikum har tre eror:

1.      Paleozoikum (542 miljoner år sedan fram tills 251 miljoner år sedan).

2.      Mesozoikum (251 miljoner år sedan fram tills 65 miljoner år sedan).

3.      Kenozoikum (65 miljoner år sedan fram tills idag).

Dessa eror är sedan indelade i perioderna:

Palezoikum:

1. Kambrium
2. Ordovicium
3. Silur
4. Devon
5. Karbon
6. Perm

Mesozoikum:

1. Trias
2. Jura
3. Krita

Fanerozoikum:

1. Paleogen
2. Neogen
3. Kvartär 

Indelningen av dessa perioder baseras på de fossiler man hittade under 1800-talet. Fossilerna var typiska sedimentära bergarter från de olika tidsperioderna. Gränserna mellan perioderna avgörs till viss del av massutdöenden, exempelvis vid dinosauriernas utdöende vid kritas sista år. Efter dessa massutdöenden tog evolutionen ny fart och nya livsformer utvecklades.

Pangea och vulkanism

Pangea är namnet för den superkontinent som fanns innan jordens plattor delade upp sig till dagens kontinenter. Denna superkontinent bildades i slutet av den geologiska tidsperioden perm då de tidigare superkontinenterna Gondwana och Laurasien drev ihop (ca 250 miljoner år sedan). Man tror att Pangea sträckte sig från pol till pol som ett enorm C, delat på mitten av ekvatorn. Bergskedjor som bildades då Pangea uppstod finns kvar än idag, exempel på dessa är Appalacherna i Nordamerika och Uralbergen i Centralasien. Klimatet på Pangea var till stora delar varmt och torrt på grund av att regnmoln inte nådde tillräckligt långt in mot landet. Detta påverkade djur- och växtlivet på Pangea.

En vulkan är ett resultat av en öppning i jordskorpan, då vår planet består av stora plattor som rör sig och bidrar detta till öppningarna eller sprickor i jordskorpan där het magma kan tränga upp, smälta bergarter, från jordens inre och stelna till lava vid lägre temperaturer. När magman når markytan eller havsbottnen klassas det som ett vulkanutbrott och det är då magman blir lava. Vulkaner kan delas upp i två olika kategorier: de som har explosiva förlopp och de som bara rinner ut över omgivningen. De flesta vulkaner finns på havsbottnen och kan ibland bilda öar. Exempel på dessa är Hawaii-öarna.

En vulkan som inte har haft utbrott på 10’000 år klassificeras som slocknade och kommer (troligtvis) inte få utbrott igen. Vulkaner kan vara vilande (ingen aktivitet) eller aktiva (nästan konstanta utbrott eller utbrott tidvis). Det finns olika typer av vulkaner och de är:

Konvulkaner ”kastar” ut en mängd heta stenar som lägger sig runt om vulkanen och bildar en kon runt vulkanens krater. De allra flesta konvulkaner får endast ett utbrott och de kan bli mellan 30-400 meter höga.

Sköldvulkaner bildas av löst flytande lava som breder ut sig utan att bilda några höga toppar. Detta resulterar i att vulkanen sprider sig över landskapet. Island och Hawaii har många sköldvulkaner.

Stratovulkaner byggs upp av trögflytande lava, aska, ”lavabomber” och stenar. Magman tränger ibland ut genom sidorna på vulkanen som även sprutar ut stora mängder av aska.

Supervulkaner är stora nog att förändra utseendet på hela kontinenter och kan även förändra klimat. Det är den farligaste sorten av vulkaner men även den mest ovanliga. Alla supervulkaner som människan har stött på är slocknade.

Sprickvulkaners utbrott resulterar inte i en formation av ett berg utan i en sjö av lava till följd av att magman tränger ut genom sprickor i jordskorpan.

Undervattensvulkaner är vanligast och bidrar oftast inte i några större faror. Lavan som pressas ut stelnar i stort sett med en gång.

Subglaciära vulkaner finns under glaciärer. Lavan som tränger upp smälter isen som i sin tur får lavan att svalna. Detta resulterar i ett berg men en platt topp.

För att kunna avgöra styrkan på en vulkan använder man VEI-skalan (Volcanic Explosive Index) och den går från 0-8. En supervulkan har en styrka på 7-8 i VEI-skalan. Det finns även områden som bär högre risk för vulkaner och deras utbrott. Dessa kallas hot-spots och är till stor del utmärkta vid litosfärplattornas gränser.

Några exempel på kända vulkaner:

• Eldfjell, Heimaey, Island
• Etna, Italien
• Eyjafjallajökull, Island
• Fuji, Japan
• Hekla, Island
• Kilimanjaro, Tanzania
• Mount St Helens, USA
• Yellowstone, USA

Referenser: 

www.wikipedia.org

www.nrm.se

www.ungfakta.se

//My Reinhold